HVAR UA ATILUANA
sofisk anda samt djupa och mångsi-
diga kunskaper. . Hertigen af Char-
tres hyste samma tanka; han anför-
trodde åt henne sina tre sönårs och sin
dotters uppfostran, med titeln gouver-
neur, hvilken egna benämning, använd
på ett fruntimmer, misshagade Ludvig
XVI och väckte folkets löje.
Inställd i Palais-Koyal i sin nya
befattning, författade, Madame Genlis,
för att rättvisa det val man hade gjort
af henne till lärarinna åt de Kongl.
prinsarne, åtskilhga arbeten för barns
uppfostran, hvilka till stor del vun-
nadked bre ORUL , 40
nit sin tillfälliga ryktbarhet genom
författarinnans då varande ställning.
Adele et Theodore , les Veillces du
Chateau, les Annales de la vertu, le
Theatre deducation dateras från den-
na tid. Dessa böcker, hvilka icke
mera lernas till läsning åt våra barn,
framställa en alltför trogen spegel af
den lindriga moral och , den ytliga
undervisning, som den tiden gåfvos
under en fernissa af behag i tanka
och, pryclighet i uttr yck.. Ingen
solidare egenskap eller allvarsam för-
tjenst utmärka dem. Ingenting naift,
djupt, originelt afbryter deras milda
eotonighet.
Emedlertid utbröt 178) års. revo-
lution, Den omfattades, som man vet,
med värma inom PalaissRoyal, bck
Madame: Genlis aktade sig väl för att
icke följa med modet på det stället
åer hon vistades. Hon anlade tre-
färgade band och kokarden. Hon be-
sökte sklubbarne, och hennes man, se-
dermera känd under namnet Sillery,
intog sin plats på Girondisternas bän-
kar, likasom han sedermera msgd dem
delade chavotten. - Denta tidpunkt
i Madame Genlis lefnad har varit
föremål för ett strängt tadel från
Rojalisternas sida , hvilka anklagat
henne att hafva comprometterat sina
elever, då hon förde dem in i revo-
lutionsyran. Denna förebråelse hade
vatit Töga oroande, om den blifvit
upptagen med frimodighet och erkänd
med stolthet, men Madame Genlis,
på en gång Rojalist och bigott, blef
förvirrad deraf, och försvarade sig
lamt och oskickligt... ;
Sedan hon hade gjort en resa till
Engl and, på hvilken hon åtföljdes af
Petion, begaf hon sig till Belgien une
der Dumouriez s första fälttåg och följ-
de dit M:lle dOrleans, äfvensom Her-
tisen af Chartres, (den nu regerande
Koriungen).
Fr ån Belgien reste Madanie de Genlis
till Schweitz, till Klost, St. Clara i Brem-
. MT 1. mn md NT ILA PO 0
FANA TIS g HP OA USS OyG TOVE ARR -—-— IT JAA EISRAAES
Hon stannade här nära Hamburg,
hvarest en koloni af Franska emigrav-
ter då befann sig, till större delen
anhängare af 1791 års covstitution, och
bland hvilka man räknade Lafayette,
Mathieu Dumas, båda Hrr Lameth,
äfvensom andra män af talang och
snille såsom, Rivarol, Mallet-Dupon ,
Mounier, m. fl. Denna vistelseort var
lättare att bibehålla, och Madame
Genvlis utgaf här berättelsen om sitt
uppför ande under revolutionen , som
är ett kuriöst document. I Hamburg
bortgifte hon sin niece M:lle de Sercey
med en aktad handlande derstädes,
Mathissen, :
Efter återkomsten till Frankrike
uppsöktes hon i sin enslighet af Or-
leanska husets frikostighet. Icke dess-
mindre hade hon en vana att slösa,
som gjorde satt alltid något omkring
henne utvisade behof. Det är för öl
rigt anmärkningsvärdt, att hon hvar-
ken efter restaurationen eller efter
ata revolutionen har ålersynts i Pa-
låis-Royal, eller ens offentligt emot-
tagit något besök afsina höga. beskyd-
dare, hvartill orsaken ännu icke är
uppdagad.
Ibland Madame de Genliss romaner
synes den lilla historiska novellen
Mademoiselle Clairmont, intaga främ-
sta vummet. Det är, säger Chenier,
ett litet förträffligt arbete allt igenom.
Kortheten är dess minsta förtjenst.
Karaktärerna äro tecknade med en
förtjusande sanning. Inga sökta hän-
delser eller gudaktiga declamationer;
handlingen enkel, stilen naturlig, be-
rältelsen lefvande och läsarens intresse
alltid i tilltagande; se der, hvad man
finner 1 denna bok. Man skulle tro
sig läsa ett efterlemnadt arbete af Ma-
dame de Lafayetle.
Madame de Genlis, säger en kvri-
tikus, har skrifvit förfärligt Ag
och försökt sig i tusen olika slag, i-
fån tillfällighetsstycken till det Un-
lexikaliska compilationen3 ifrån
den poetiska romanen till samlingar
af hushållsrön och kokkonstens fram-
steg. Hon har skrifvit för Prinsars
och för lakejers uppfostran. Hon har
meddelat råd för thronen och gifvit
2
ga
undervisande föreskrifter för förma-:
ket. Om : man tager kännedom af
denna storaå mångfald af skrifter,
skall man för hennes olikartade talanger
finna henne berättigad till den titel hon
erhållit af tniversal-genie. Vi vilja
Jicke med den oedräglige Rivarol säga,
att himlen vägrade snillets trollkraft
åt hennes alster, likasom oskuldens be-
2
blan 24 Mi TE RN ön SP Sa må, vt er
AOLUTIMIR SITCLLA
får icke dersöka de
tiska uttryck, som
vande uppfattning
dring af menniskohje
sublima gåfvan af e
ningskraft och en dju
sinnighet, dessa eg
ordningen, fattades
fullkomligt. Hon
hållet i den stora Vv
dess ideer och förd
de der alla de färg
tjenade sig för sin p
att uppfatta dess löj
fin urskiljning iaktti
VLIL JAI LI
af. Men utom cor
har hon icke för:
ta eller skildra någ
ning, och hon synes
tsakat de menskligay
lunda, än tvärt igen
drägten i Ludvig d.
traktat naturens skåd
genom fönsterrutorne
le Chasse. Hennes vai
visa sig framför alll
lade historiska rom:
tidehvarf ständigt
det tidehvarfs skep
uti hvilket hon lefd
RÄTTEGÅNG
Vi införa följande
ria såsom ett bidrag t
för de så ofta hörd:
om ofullkomlighetei
ningslagar i krimina
I Juli månad näst
ett hus vid Drottni
en betydlig stöld I
vid namn Berns. I
Ren hemkom, fann
ren till ett af sina
och ett i detsamma
uppdyrkadt, samt
mare cefterseende
guld- och silfvermy
per samt flere rev
öfver denna förlus!
noga om ingen mt
fanns som kundel gi
förbrytarens upptäc
om dagen regnat, s:
våta, och ban föra
efterse om några s
efter den som oloflti.
met. Han varseb!l
vid skåpet stående
ännu våta och
ken efter stora mans
vanskaplighet. Bern
lisbetjeningen, i hvi
turerne af de besyni
FE ES FI (
Han
2 PT VIY AA OO vn jl