gre militärisk grad har han, med hastiga steg på den civila tjenstemannabanan, framträngt till en af Statens högsta värdigheter. Det påstås i allmänhet, att han, till en början, för denna lvcka har att tacka en redan bortgången Statsman, hvars egna sinneskraft och rastlösa verksamhet man alltid måste beundra, om Red. också icke, med hans adoratörer, hos honom skådat en sammanfattning afalla uppväkneliga förtjenster och dygder. Vi nämne denna omständighet egentligen derföre, emedan många hafva trott att den profetiska andan hos den hälanfarne Elias gått i arf till den qvarblifne Elisa och hvilar öfver honom, och denna tro torde för den sednares rigtning mot de högre regionerna icke verkat ofördelaktigt. Allmänheten väntar sig nu att derpå få se de mest sfvertygande prof. Ett värdigt uppyllande af den nya kallelsen? är insen lätt sak; det fordrar såsom vi nyss vämnde, djupa kunskaper, studier och forskningar, samt framför allt en geromträngande och fördomsfri blick öfver det hela af vårt samhällsskick , emte en nästan uteslutande uppoffring if tiden. Huru sådant låter förena ig med egenskapen af Stats-Raåd ch utbredda enskilda affairer, lärer ramtiden upplysa. i Man bör ej neka, att den andra Ledanoten, Hr af Skogman, uti den del af irenderna som hör till hans departenent, mera följt med sin tid än måna andra af våra Embetsmän. Vi rukta dock stor ligen att han, till följd if sin ansvarsfulla och trägna befattving mera blir att anse som MHedersLedamot än som arbetande. För hvar ch en dessutom, hvilken tagit känneJom af Herr af Skogmans s. k. statslan, som cirkulerade 1 handskrifter i början af sista riksdag, och för dem avilka följde hans riksdagsmanna-verkamhet, i frågorna om financer och frullväsende , synes det, som vore cke mycken lättnad att vänta af dev iktning som beskattningsverket under vans och Friherre af Nordins gemenamma handledning kunde komma att unlaga. Från ett af Rikets Collegier möter ss åter ett namn, som sedan några år alifvit hedradt med mångfaldiga upplrag af Styrelsen. Dess medvaro, som wumera tyckes vara en conditio sine na non för alla dylika Comitcer och indersökningar, erinrar ovillkorligen om ordspråket: Sarfven i hvar el R. Jin vi minnas rätt är Kamraar-Råde accels första rvkibarhet. af ett exet Met RDS ERT FT222s1EAT TT TESTAT fl ER. TI ESTTAST TT VYEEÅTR BST STE TT