Svlil JA IULILL UL IdLIL sUupricCUuad Mel all d
nye smaka denna frestande favorit-
dryck.
Vi vilja härmed visserligen icke på-
stå, det nyckterheten blefve lätt att
införa i Sverige, hvarken ibland bög-
re eller lägre. Denna vackra dygd
äger hos oss en fiende, så mycket
fruktansvärdare, som han blifvit in-
förlifvad med nästan hela det Svenska
lefnadssättet, man kunde nästan til-
lägga, national-lynnet. Vi mena nem-
ligen -aptits-supen, hvilken såsom ett
caput familiz, med hela sitt följe af
halfvor, knäppar, sexor och tankstäl-
Jare m.m. utgör en måktigare aristo-
kratisk slägt, än många bland våra
förnämsta familjer på Riddarhuset.
Att utrota aptits-supen såsom pläg-
sed skulle således blifva det första vil-
koret för allt verkligt hopp om nyk-
terhetens framgång; men dermed haf-
ver sig icke lå lätt! Viha åtminstone
hört sägas, att en annars ganska stor be-
nägenhet att befordra det godaändamå-
let, hos de fleste strandat emot denna
bränning. Efterdömet är dock härutin-
nan, såsom i allt hvad som rörer öfver-
flödsartiklar, det mest verkande; och
bör man hoppas att bemödandet skulle
småningom kunua lyckas, i fall t, ex. H.
E.Grefve Löwenhjelm med sina relatio-
ner kunde bringa saken derhän , att
vid middagar på Hofvet och hos de
förnämare i allmänhet, bränvinsbordet
med alla sina anrättningar blefve bann-
lyst, ehuru påkostande detta ock i
början skulle blifva. Den goda tonen
har ju en gång förr gjort underverk,
och exemplet skulle troligen i denna
goda sak, likasom i många mindre nyt-
tiga fall, icke sakna efterföljd. Att der-
emot såsom förut är sagdt, vilja stadga
bränvinssupande till en viss grad, tro
vi med de lägre klasserna i allmänhet
vara ett lika fåfängt försök, som det
är öfverflödigt med alla dem, hvilka
genom sin ställning i samhället och
nödvändigheten att iakttaga ett visst
decorum, samt tillgången på mera om-
vexlande njutningar för gom och stru
pe redan äga en tillräcklig motvigt e-
mot finielns frestelser.
Detta ämne ger oss emedlertid an-
ledning att låta läsaren få göra be-
kantskap med ett dokument, hvilket
nu för tiden sannolikt hör till de
bortglömda bibliotheks - rariteterna,
men lika mycket för sitt egna, osökta
och underhållande framställnings-sätt
som Författarens namn, är förtjent af
uppmärksamhet. Det är en afhand-
ling om bränvinets verkningar på men-
niskokroppen af vår store von Linnd,
sf a PK Art AP oo OD AP FE TT