någon släck tom, få wisar och lita all warsamt wår författare huruledes wår inreswenska menniska måste regenereras me delst den wälgörande affliktionen af spö, ris och kyrfoplikt. Denne ledamot, ehuru ftrångt fonfervativ, tillhör dock ingalunda de brufbaras klass. Upphöjd öfwer fonfiveratios ner, ostörd af inflyteljer, fortgår han med full sjelfständighet på fin egen, ensliga bana. Prostarne Gahne och Söderberg ifrån Gottland kunna säga säsom Abraham och Loth: MM du till wenstra handena, få will jag till den högra. — Sindagsdladet, hwilket under fed nare tiden ofta innehållit politiska artiflar, fom haft allt utseende att wara meddelta, innehåller i ett nummer följande i den mest fullkomligt ofsiciösa kabinettsstil affattade redogörelse för gzemtiga ntffotteto sednaste sammanträde, hwilken på tagligen härflutit ur de bästa källor: Semliga utskottet war sistlidne thorådag sammankalladt, derwid H. M. Ko nungen upplöste detsamma. De meddelanden H. M. dessfårinnan gjorde utffottets ledamöter woro rätt betydelsefulla. H. M. säges nemligen hafwa yttrat, att, ehuru H. M. med tillfredsställelse fett fina bemödanden, att, under det mellan Rypland och westmakterna nu pågå ende krig lunna tillförsäfra fåderneslanbet en neutral ställning, bekrönta med frame gång, H. M. dock, derest fred icke snart göres, för framtiden och innan kort ser sig twungen, att frangå denna ställning, säsom i längden omöjlig att funna bibe hälla. H. M. har, för sadan händelse, redan och öåterkalleligt fattat sitt parti, det nemligen, att ansluta fig till mwejtmakterna, hwilken politik H. M. anser mest öfwerensstämma med fäderneslandets intregsen, och fom dep ära och mine nen äfwenledes mana H. M. att följa. Under sådana förhållanden är det ganffa troligt och möjligt, att H. M. redan nästa år ånyo maäste sammankalla ständerna, hwar emedlertid H. M. will til försäkra utskottets medlemmar, att några sympatier för Ryssland ide hos H. M. eller dep regering gjort eller kunnat göra sig gållande. Blir H. M. nödsakad att frångå den hittills följda neutralitetspolitien, så kommer H. M. att ingå förs bund mot, men aldrig med Rypssland en försäkran, den H. M. få mycket helldre önskade måtte blifwa af de hemresande riksdagsmännen åt deras kommittenter meddelad, som Hans Maj:t med ledsnad förnummit att en del personer, hwilkas enda uppgift synes wara att wäcka oro i sinnena, söft göra den politik H. M. hittills följt i afscende på frigshåndelferna misstänkt ehuru de, likasom alla andra, böra inse, att, som händelserna utwecklat sig, det, med iakttagande af landets intressen, warit omöjligt att handla annorlunda. Man fan inse hwilken allmän glädje detta Lonungens, genom hemliga utffottets ledamöter bekantgjorda, meddelande wäckt hos alla, till hwiulkas kännedom det ommit. Jcke få, fom skulle någon bhafva ens ett ögonblick förmodat att H. M. kulle i den nu pågående werldsstriden tälla sig på Ryglands sida; långt derirån. Men H. M:ts öppet uttalade förring häntvder uppå, att H. M. från srsta stund fattat sitt parti, derwid H. N. amnar, hända hwad fom hända will, ryggligen förblipva. Ehuru wi för wår el städse warit öfwertygade derom, glädja : oss dock åt detta oppna meddelande, warigenom en hwar bör finna fig öfertygad om att H. M., för den hänlse Swerige kommer att i striden in328, skall intaga den ställning, fom 5 åra, minnen och intressen anwisa. etta arv ett arf, för förwaltningen hware ) H. M. inför historien fall answara. i glädja vp åt att domen redan på chand fan fållas; wi glädja of öfver i1 t eaa en kon tna fam till tänfofätt anm