rabatt, oh om minimi-infatfen nedsättes änba till 133 Ror 16 ft. Bfo, fan det ide flå felt, att ju alla, fom hafwa medel att difponera, både enskilda personer och kassor, hwilka sednare ofta hafwa swårt att mot full säkerhet utlåna sina kapitaler, skola skynda att inlemna dem till statsfonden mot dess obligationer. — Det är just denna, af det mäktiga jernmwågs intresset nu anwisade och ändteligen af Ståns derna beträdda utwäg, som synes mig alltför betänklig och äfwentyrlig. Och det må förs låtas mig, om jag, fom anser rådligast och säkrast att undwika all skuldsättning, hyser farhåga, att Swerige, om den vtterstå förfigs tighet ej iakttages, till slut sätter fin fjelfftåndighet på spel och åker fin kos på fina jerne wägar. Den widtagna åtgärden erinrar mig ofriwilligt om den sorgligt ryktbara swenske skalden, som, bland andra öfwerwäldigande begärelser, äfwen hade den att åka i hyrwagn. Utan afseende på) fina små tillgångar för skaffade han fig ofta detta utföfta nöje och uppoffrade gerna derpå fin fifta styfwer, ja till och med de 32 ff. rgs han engång hade nödgats låna af en förtrogen wän, för att dermed köpa awällsward åt maka och barn. Måtte begäret att få åka på jernwägar icke taga få öfwerhanden hos hans landsmän, att be efterfölja hans bedröfliga exempel! Utaf den inflytande bränwinsskatten har för statswerkets behof icke blifwit: påräknade mer än 800,000 Ror Bko, ehuru den ansetts komma att uppgå till minst 3 a 4 millioner. På dessa öfwerskjutande millioner räfnar man med säkerhet; men man will ej wänta med jernwägsbyggnaden till deg de influtit. Man lånar heldre och inwefwar staten i ett widtutseende fondsystem under förhoppniug, att allt hwad som nedlägges i jernwägar, snart flall af dem rikligen ersättas. Sakkunnige män försäkra dock, att jernwägar i Swerige, der trafiken ej är större, omöjligen skola åt: minstone på flera år lemna mer än högst en half procent och kanske mellan wissa ftationer ide funna underhållas af egna inkouster. Om denna uppgift bekräftas af erfarenheten, så frågas: Hwarifrån skola då de fyra procenten tagas till betalning på de millioner fom jern: wägarne kosta? Jo — swarar man — öfwerskottet på bränwinsskatten skall anwändas till räntebetalning och amortering. Nå, det låter godt. Men — här måste alla eventualiteter motses — om den fatala omftändigheten inträffar, att den dryga bränwinsskatten till Sweriges stora lyda årligen genom ned lagda brännerier förminskas och slutligen res duceras nätt och jemnt till de för ftatåwerfet beräknade 800,000 Rdr; hwarmed skall Då statsskulden betalas? Med förhöjd Bewillning. Ja, derhän leder låneåtgärden owilkorligen. Då skola alltså inwånarne i rikets alla land: skaper, således äfwen från dem, der jermwä gar ide på århundraden, om någonsin, fun na komma i fråga, såsom händelsen är med nästan hela norra Swerige, likwäl årligen fon tribuera till gäldande af jernwågarnas foftnad i medlerjta och södra Swerige, af hwilka wägar de dock hafwa föga eller ingen nytta. Hwilken fälla till missnöje, klander och flagomål har man då ide öppnat! — och det fäms sta af allt — öppnat den utan twingande nöd. (Foris.)