L 41.2 11— so oo A3i3 4 wa 10 lisp. kött och talg, a 5 rdr pr lisp. jeml. 50 rdr. Här betalas ett skeppund rofwor med 20 sk. rgs. J andra fallet. 180 skeppund rofwor gif wa 120 lisp. kött och talg a 5 rdr jemlikt 600 rdr, hwarifrän afgår för forn och lins fröfafor 133 rdr. Återstår 467 rdr. Hår hsnd ett skeppund rofwor med 2 rdr 8 sk. Antages skörden af ett tunnland till 180 skeppund, så betalas den i första fallet med 50 rdr bko; men i det fednare 311 och en tredjedels rdr bko. Detta wisar i öfrigt: Ait den engelska methoden att låta afs beta rofworna på fältet, uran att illika gif wa djuren ett kraftigt bifoder, ide duger. Den öfwergifwes oc allt mer och mer i Enaland; Att den af mig antagna aflastningen ges nom wäl anwända rotfrufter, af 166 rdr 32 ff. pr tunnland, ide är för hög; Att samma skörd, wäl anwänd, fan gif wa 6 gånger få sior inkomst, fom då den illa anwändes. Hwad här blifwit sagdt, rörer dock ännu blott foderordningen, som bör så inrättas, att proportionerna af de särskilda ämnen fo: dret innehåller (stärkelse eller foder — fett eller olja — samt gluten eller ägghwite) böra wara lika med hwad som förekommer i godt gräs, ware fig färskt eter förmande ladt i hö, hwilket utgör djurens naturliga foder. Men wi funna ide hafwa färskt gräs om wintern, och det torkade höet löses eller smältes ej lätt af djurens mage, som det färska gråset; säd, gifwen bel bortgär litt osmält, och rotfrukterna, gifna råa i större mängd, blifvit lätt mindre funda. Detta alt afyjelpes genom foderämnenas beredning wanligen genom kokning, och billigast genom ängkokning, hwilken winuer alltmera insteg i wäl skotta ladugårdar. Samma f der, som oberedt, endast skulle wara tilriäckligt för 20, fan genom beredning! blifwa till. räckligt för 25 a 30 djur. 9. Racer och stammar af djur. Det är en bekant erfarenbet, att, af 2:ne lika flora djur, fom erhålla famma mångd foder af lika beskaffenbet, fan det ena gifwa ända till dubbelt större afkastning. Wissa slag af bornboskap hafwa benägenhet att förwandla fodret i mjölk, andra att ansätta fött och fett o. f. w. Håraf framgår den fora wigten af att wälja goda racer och äfven goda diur inom racen; ty af dessa wal beror, till ide ringa grad, den förre eller mindre af: kastning, fom man af en wiss fodermängd fan erhålla. 10. Produkternas behandling och förs ädling. Det gäller om alla landtbrukets als ster, att de böra wäl behandlas, om de skola winna god afsättning till angenäma priser. Wisa produkter, t. ex. mjölf, funna ej af sättas, om egendomen är belägen långt ifrån stad utan måste förädlas for att funna fåls jag. Men hwar och en wet, att godt smör och god ost betalas 50 till 100 procent hö gre ån dåliga waror af famma flag, äfwens fom att man genom fel 1 tjerning eller yYfts ning fan af samma mjölk erhälla ej allenast mindre smör eller ost, utan ock af sämre be: skaffenhet. Den förlust eller winst, fom acer nom behanbling och förädling ofta upvystår, fan utgöra 50 till 100 procent och deruts öfwer. Då landtbrukarnes sysselsättning bestär i att uppdraga och nyttigt anwända wärter och djur, få står hand yrke i den närmaste ber röring med hela den lefwande naturen. De sednare tidernas stora framsteg i naturwes tenskaperna, särdeles i kemi och fysif, hafwa på landtbruket utöfwat ett stort inflytande och för detsamma öppnat en ny bana. Det är fännedomen af dessa wapen, hwilka han bar i fin hand, fom gör att landtbrukaren med hopp och förtröstan går emot en owiss framtid. Den farligaste af hand fiender, os kunnigheten, wiker alltmera, oh om femtio är skall man tro fig höra en saga, när det omtalas aft en tid funnitg då man funde