af, att man i Holland betalar 40 rdr rgs om året för urinen efter en ko, får wanli gen rinna bort, eller, då den samlas, jäsa utan tillsats hwarigenom def wigtigaste gö. dande beftåändsdel bortgår i luftform. En förbättrad bushållning i detta fall skulle en: samt betodligen öfa afkastningen wid ett landtbruk. Hit hör beredandet af kompost och andra blandningar, hwarigenom gödselns mängd och wärde öfas. Hit hör oc anwändande af guano, hornspån, benmjöl, aska och en mångd affallås ämnen, hwilka nu med otrolig wårdslöshet försöras. Ganska många landtbrukare i England hafwa blifwit rika genom att köpa guano och andra gödselämnen. 3. ÅÄngswattning. Denna fordförbätt: ring, som gifwer stor inkomst och ökad kraft åt ett jordbruk, är i allmänhet försummad, hufwudsakligen i följd af en oriftig föreftällning om hela soken och sättet för def utför rande, samt om de kostnader den erfordrar. Den är hwarken fwår eller dyr att utföra, fom mången föreställer fig. 6. Rotfruktsodling. Att denna, femte gräsodlingen, är koskapsskötselns och följe aftligen hela det förbättrade landtbrukets hufwudsakliga grundwal, har redan ofta blifs wit anfördt; men klart är, att i första rums met måsle jorden göras tjenlig att gifwa ris ta grödor få wil af dessa, fom af andra od, lade wärter, och detta fan ej ske i någon högre grad utan genom grunddikning, afluckring, kalkning och gödning. Men rotfruktsodlingen fordrar mycket ar. bete od def utsträckning beror i högre grad derpå, att man fan frara arbete, hwilket ä ter sker, i landtbruket fom i andra näringar genom 1. Begagnandet af machiner, fom win. ner allt förre ingång. J rotfruktsodlingens början eller barndom skedde allt arbete för hand, och den blef derföre mycket dyr; nus mera har man machiner ej allenast för att utså fröet, utan och för att wattna, gödsla, rensa och gallra rotfrukterna. Wid odlins gen i stort år det af högsta wigt att tilegna sig dessa hjelpmedel. Meen äfwen gräs och säd utsås med mar chiner, och sednare tiders erfarenhet, äfwen i wårt land, har wisat de flora företrädena utt af machinsäning framför handsåning, ej allenast genom befparing af, utfåde utan fafts mera genom den ökade skörd fom beredes medelst utsädets jemna fördelning od) def mylning till likformigt, lätt bestämdbart och lagom djup, samt det tillfälle till rensning med ma. hin, fom genom radsåningen beredes. Man har äfwen machiner för att skörda, tröska och rengöra säden, dika åkern, skära halmen och rotfrufterna o. s. w. Kort sagdt, arbetet wid andtbruket bespares allt mer och mer, uns der det att det tillika merfflålles på fullfome igare fått, och inkomsten ökas både genom den förminskade arbetskostnaden och rikare kördar. (Forts.) 22 5 fL wåatöoc full bomas vfis EA —— Fe EA Marskalk Saint-MWrinaud. Om den aflidne marskalk Saint-Urnaud neddelar Paysr följande uppgifter: eMarffalfen war född i Paris d. 20 Auguli 1801. Wid 13 års ålder inträdde han i jenst och blef snart underlöjtnant mid linienfanteriet, men lemnade krigetjensten, i wilken han först 1831 äter inträdde såsom nderlöjtnant, men befordrades inom en mår: ad till löjtnant. Han tog werksam del i Sendeesfriget, och anställdes efter def slut isom ordonnansofficer hos marskalk Bu. seaud. Wid denna Hd uppdrogs honom en eskickning till hertiginnan af Berry, hwil., en han utförde få att han tillwann fig henes aktning. 1836 afgick Saint-Arnaud til ilgier, och steg der hastigt till rang af fans en. Wid belägringen af Konstantineh uts