engelsmännens sammandrodoaliig inne VIPERS siyrkan af tyska armten på följande sätt: )Klockan holf 4 uppfår em slark rörelse vå ryssarnes högra flank; enaelsmännen Foms ma, de morschera lifliat framåt; snart äro de midt emot fiendenz men ahsom de komm) närmare hindra de stora lokalswårigdeteraa att tar ga ryssarne i flankea, och de göra derföre en swängning för att fomma midt emot dalen och de ryska massorna. De befiana sig på twå poralesa linier; ryssarne bestämma fig att Ane faha och plötsligen formera de twå follonner, fom utgjorde deg slagline på höara slyaela, ud sluten massa och störtade i spräng mot för: fia engelska hnien, denaa pöl stäånd; andra lis nien fyndade fram för att u derfiådja den; härwid sammaadraga de båda frontliatierna, fom utsträcka fig likt långa ormar, fina yttersta ändar; de innesluta de roska kollonnäras och drar ga af sin utbredda stälniag den Mora fördelen att fuona öfwerssygle fienden. Om Centera af dessa linier qenombtotes så woro alt förloradt engelska armeen more tibinteteg jord; men det tappra folket mbårdar altacken och wiker ide i samma ögonblick ankommet äfwen ett franskt pacteri och tager de ryska massoraa i flanken. Hår uppstod nu ett förfärligt handgemäng; — —— man fföt ide meraz — — — MAN nack ned hwarandra med bajondtten; Efter en fjerdedels ti:mmas förlopp wör den ryska mossan frossad och de råda engelska linierna fom åler formerade fig och slöto fig tibsemmans för att fyba talrika lutkor, fromrycka vå ryssarnes böra flygd. Krän detta ögendlick wef akt för oss och rygfarar bör jede fult återtåg, Hade mi baft kawallsti så hade deros erme warit sbtatetajord. Wärn artislerister förföljde dam silesl. 6, vurpbörligt görarde luckot i deras mafssor, under det rneral Bysquet i förbigående helsade dem m d ca liflig uunderhällen old. Menitören meddelar följande bref ifrån mars skal ken till krigsminislern redan ar d. 12 Sept. om bord på Vide de Pari:: eyerv Krigsminisser! . . Mitt bälsotil ständ är betänkligt. Ånda till denna fund har jag för att Halla mig uppe mot sjnkdomen, anwandt all den sjalskraft hwaraf jag ar maktia. Men denna tamp Har Uttemt mina krafter. Jag har med smarta under denna efwerfart, då jag warit nara att cuka under, erfarit att det ögonblick nalkades, när iag ej widare skulle funna bära tyngden af en börda fom fordrar en kraft, fom jag förlorat och ite hoppas återwinna. Mitt samwete gor det for mig till en pligt att framdalla detta tillstånd för Eder. Jag hoppas att Förfynen stall tillata mig att framjora till Seba: stopol den arme, med hwilken jag i morgon skall lansstiga på Krims kust. Men detta Mir, jag fän: ner det, min vitersta antrangning, od) jag beder Eder att anhälla hos kejsaren att han namner mig en eftertradare. Mottag etc. A. de S:t Arnaud. Ffrån höagwarteret mid Ctchernaia skrifwer. han under den 26 Sept.: Min halsa är omklig. En koleraattaque har nu förenat fig med mina gamla lidanden, och Jag kommer hit i ett tillstånd af sadan swaghet, att det är mig ombjligt att widare föra besäåtet. Under sadana forhållanden och huru smartsamt vet än fan: nes, bar jag gjort till en samwetspligt att nedlagga befälet i generat Canroberts händer, fom fpeciela order ifrån kejsaren bestamma till min eftertradare. Häryos bifogade dagorder wija med hwilka kanslor jag skiljer mig fran mina soldater och afstar ifran att fullfelja det företag, hwars tydtiga början fy: nes bebada en för wåra wapen arofull utgang. Mottag ete. Denna dagorder lvder fom följer: Soldater! Forsynen nekar eder chef att fera ever fram på den arorika wag, fom öppnar fig for eder. Besegrad genom en swår sjnkdom, mot mil: fen han forgafwes kamvat, nödgas han nedlagga ett befal, hwars tyngd hans forstorda halsa nekar honom att bära. . Soldater! beklagen mig, ty olyckan fom träffar mig ar onatlig, dersattlig och mapanda utan life. Jag ofwerlemnar befalet åt general Canrobert, fom gen om fin forutseende omwårdnad for denna arme och för de fora intresfen fom vå densamma hwila, af kejsaren har. blitwit befullmaktigad dertill. Det ar en lindring i min smarta att jag får neds Lägga den fana, fom Frankrike anfortrott mig i fa mär: diga händer. stolen med eder wördnad och edert föra troende emfatta denne general, fom en lysande mi litarist bana och glansen of gjorda segrar redan iaf: fat en arofull roktbarhet i landet och armeen. pan skall fulliolja segern wid Alma och hafwa den by: fan, son jag drömt för mig sjelf och fom jag afun: das honom, att föra eder till Seba iopol. A. de S:t Arunaud Om slaget wid Alma meddelas ännu fortfa: rande en mangd detaljer, fom ådagalägga det utom: —— — —— — — — — — — 2