Riksdagen. Statsutskottet har den 17 dennes in yples förehaft Kongl. Maj:ts proposition om a kreditivets förhöjning och derwid åter: nitterat utgiftsafdelningens tillstyrkande åätande med föreskrift till afdelningen att tt sammanhang yttra fig om både stora lilla kreditiven. (A. B.) — — — — Landsorts-Nyheter. a Gefle den 17 Okt. Nägra stycken Måns igar äro för närwarande på besök i wår mn: de hafwa medfördt till last strömming rd och uppföpade sig här litet kaffe socker. — De i söndags hållna kyrkoherdewalen Hedesunda och Ärsunda Hafmwa få utfallit, på förra stället herr kyrkoherden Rydberg hällit nästan enhällig kallelse, vå det fed. re erhöll h:r kommin. J. Höijer 164 rö: r och kommin. L. Enlund 15. — Den påbörjade marknaden har wisat serdeles liflig och i detta fall öfwertråf: många fina föregångare. (G.) Hernösand den 19 Ökt. Sistl. natt kl. If 2 oroades stadens innewänare af brands ckans hemska ljud, — nu för tredje gån: n inom den korta tidrymden af mindre än a weckor. Äfwen denna gäng war det kligtwis utom staden som förödelsen HÅ oe, och just på samma ställe, der eldåwir n FN rum den 23 Sept., neml. vå der Rid in Edins sterbbus tillhöriga landstället I c om staden. Efter förra branden hade r till större delen eadast af undan elden rgade stockar oc bräder, en byggning blifs it uppförd, hwaruti förwarades en mängd er: oc körredskap. Denna byggning stod lågor och nedbrann på en kort stund helt h hället, med allt hwad deri förwarades. uru elden uppkommit, är wisserligen ej ndiz dock framstär misstanken om mord and: denna gäng med en temlig grad af nnolikhet. — En belöning af Femhundra 001 Ror Bko är af sterbhusdelegarne uts fwad åt andens uppsåtlige anstiftare. (9. P.) —b —— sm —— Sundswall den 21 Oktober. — J thorsdags inträffade ett större fnö u. Denna nya, owäntade påhelsning af Kalle winter, war emellertid ganska Fort, h räckte knappast ett dygn, förr än den wita slöjan äter drog fig tillbaka och joren erhöll sitt fordna utseende. — Nedan den 12 dennes afsändes fronos ingfartyget Kare från Stockholm till O. :grundsgrepen, wed nödigt antal machinister, mmermån och båtsmän för att få det frans ade ångfartyget Byfer flott. Jnventariaa woro bergade och maschinen skulle fön: rtagadg oc föras i land för att lätta fare get. Lastfartyget Simpan, fom åtföljde are på släp, medförde en stor mängd mas rialier och werktyg. — Enligt ingången underrättelse Har f. . Bonden Jöns Larsson i Åse, Torps focen, under timmerslottning i Ljunga elf den dennes wådligen omkommit uti den få allade Hångsta forsen. Mannen, 40 år ammal, efterlemnar enka. — Enligt Dilettanten har engelska fregat. en uDdindr chef, herr kapt. Scott, till härs varande engelske Consul afsändt en tacksäelseadress, fom i öfwersättning tyder unge är sälunda: i Chefen och officerarne å H. B. Maj:ts ingfregatt Odin äro ledsne öfwer att det j får i deras makt att till en och hwar if Sundswalls samhälle kunna frambåra de acsamhetskänslor för den wälwilliga gåt rihet och artiga uppmärksamhet, de åtnju. it af fradeng herrar och damer. Då de nu endast kunna lemna efter sig försäkringar om sin högaktning och wördnad, hoppas de 4 tala E acaffkamliaa fvamställnin den, som bewisligen upptäcker — Från Carlskrona skrifwes att skruflinie skeppet Carl XIV Johan 7 dennes. A i — 3 Lunds Wedkoblad läses: Ben wid sammanirädet i sistl. Juni mi nad öfwerenskomna Bolagsstämma för bil: bandet af en 7Brandvfiedetörening till för: I säkring af lösegendom för de Skånska får berna, egde rum sistl. Lördag och bewifta: des af dertill utsedde ombud för de Sån: ffa städerna, samt af andre för saken ine tresserade personer. Försäkringshandlingar bade redan blifwit inlemnade till ect belopp af öfwer 3 millioner rör, oh detta uppgär i närwarande stund til 3,179,400 rdr bfo. Med anledning af Hen sålunda fulltaliga teckning af den i Reglementet fastställda mir nimisumman 3 millioner rdr, förklarades föreningen träda i werksambet med den 1 Öktober. Sedan ätskilliga med ärendet ges menskap egande frågor diskuterats, skreds till wal af ordinarie styrelse då dertill uts sägos samma ledamöter fom utgöra före wallningen af Skånska städernas Brandförs säkringsinrättning för fastigheter, neml. hrr Häradshöfding P. Nordström, Fabrikören O. Borg och Boktryckaren F. Berling. Nu är det Höj! Windgudens ros: Hör jag i portgång och knut. Aldrig den s-n wet hut. Se, hur han oförskamdt fattar Med sina nafwar burdus J underkjortlar och hattar, Ällt utan ringaste krus. Slyngel wet snvis! Usch, hwilken ton, Gång och sason, Utan allt hyfs! Butter och twär Mowitz nu swär, Stormarnes hwinande sång Wagen till nobis går lång. Bachus! Menader! Peruken Flög med karpuseen för f—ni Urblekt, Pomadc bestruken Far den omkring uti fan. Gapskratt oh gråt. Midt i. ett regn Utan allt hägn Gubben flår wåt. Rockar oh for, Handskar och For Blötas i himmelens får Gammal och ruskig och grå. Torntuppen högt från sitt sate Tittar så mulen i håg. Helsar med omkeligt läte Swanornas skyhoga täg. Blomman nu mist Krona och blad. Tackar ej glad Solen för fift. Själen. beklämd Sitter förstamd Gömd inom regel och lås. Orarne sluka i bås Rofwor, potates och klöfwer. Grisen ej grymtar wid grind. Skinka nu snart man behöfwer Och flaskkorf diger och trind. Kors, hwilket skri, Råmande gnall, Utur hwart fjäll Här snart skall bli! Köpman, mamsell, Jungfru. gesall. Alla Fa gifta fig nu, Skafs sig herre. och fru, Bröllop till höger och wenster Ren jag i andanom ser, Brudar i hundrade fentter, Tarnor, marskalkar med mer. Hwad hon är sot, — Bruden förstås — Men han gunås, Är just ett nöt! Hör och förstå Desfa profetiska ord. Du yngling på denna jord; När en gång fipvorna blifa Åter kring kullar och berg, Wali dig en alskande fliska, Blomssrande hierta och färg! inkom och anfra. de på kronoredden derstädes Lördagen den — half mil från Calmar, Blondade HMimnen, En toujour tjuf. Sarometern från Calmar meddelar: Kronobetjeningen i Jonkopings lån har lyckats gripa en forrymd fånge wid namn Carl Andersson hwilken för en tid sedan i Staslo hagar, 1 oh en i tillennade fig twenne unga och wackra fuchsar, med hwilka Han i Småland och Östergöthland gjort, flera djerfwa oh ganska putslustiga ntflvgter. Tjufwen, fom. härstammar från Wadstena, der han titulerazKnöpvelCalle, förmodligen derför att han är en riktia spetsbof, stall ha ett fint, blekt och förledande utseende, oh päkladd hatt och bonjour, loskraae oh manchetter, fört sig så ledigt, att till och med herrar i Ekesjo oh Medewi arsett honom för ett Stockholmslejon. Efter slöldens begående i Staflo förde äfmentyra: ren raskt undan och stannade forst lånat upp i Små: land, utanför staden Ekesjö, strart mid en äng. der en kamp, tillhorig en rådman, betade i all sköns sakerhet. Rådmannen, som promenerat ut för att niuta af naturen, warseblef det utanfor hans äng slående ekipaget. Han närmade fig och flippade, full af förtjusning, de wackra oh präktiga fuffare ne hwika han yttrade fig gerna wilja ega, i stället för den gamla 16 årige gula kampen der borta på ängen. Sedermera aflagsnade han fig längre bort för att åse fina bördiga åkrar. Under tiden gjorde Knöppel: Calle en promenad in på ängen oM Tas de en grimma på den gula hästen. Rådmannens barn, fom lekte i det gröna, började då att skrika och fråga bmad den fremmande herrn skulle med häften, att göra. Tjufwen förklarade nu att Han nyss på mägen köpt den af deras pappa och gaf dem 6 flyfmer hwardera. Härigenom. blefiwo de få. . tills fredöstallda, att de med fäppar -bjelpte fremlingen ur ängen utdrifwa hasten, fom ide mille lemna Å präktiga bete. Sedan åkte afwentvraren Helt djertt midt igenom Ekesjö, efter tre hastar. Då Han fom mit wäl in i fladen, kom en herre utspringande ur ett hus och bad honom stanna. Det war rådmans nens Bror, fom setat mid sonstret och fett den förbis farande. Häftwurmen blef nu något het om öronen; ngenting mar naturligare än det. Men tjufwen, fom Höll god kontenans, bref icke misstänkt. Den ropande herrn yttrade endast högljudt fin föruns dran öfwer att se en bast, som war precis lika gul och lika wuxen som hans brors. Han mille derföre till hwad pris fom halst köpa den. Twå så lika hastar menade han, borde utgöra ett par, och detta par skulle blifwa en prydnad för Ekesjs. Kiufwen Hade un kunnat göra en lustig affär, men som han icke wågade dröja, förklarade han sig icke wilja afottra åslen. utan fortsatte i stickande traf färden till Line öping, ehuru han der kort förut setat å Celfäns elset. Ditkommen esde han Kångr och lärer hifwi igenkänd af gastgifwaren, fom etterstickade en waktknekt. Dessa båda woro dock icke riktigt ense om mannen mar den nyligen till Carlskrona afftifade Knöppel:Calle. Under. det de twistade härom, satte tjujwen fig upp i wagnen, gaf häftars ne ett duktigt rapp, od. förde med trespannet ifrån Linköping under waktknektens och gästgifwarens år svn. Sedan for Han till Medewi, der han roade fig som en munter garson, bjöd brunnsgasterna på Chamvagne och Seltzerwatten, och lyckades till och med förwärswa fig en oh annan bror ibland fo: cieteten. Men dä han, blef pirum, röjde Han alt: för mycket fin råa natur, Blek miktänkt och fule arresleras. men kom undan och begaf fig öfmer Motala till Askersund, der han Hos eh -Häffftojare? giorde fig af med häftarne. Genom en nitisk fier: dingsmans och en lansmans åtgärder ha egarne nu mera återbekommit fina hästar. Wi anse oss afwen böra för wåra läsare omtala, aft ofwannamnde tjuf, fom är dömd till fäftningss straff i Carlskrona, under. transporten mellan Linkoping och Calmar lyckats emot 16 sk. bankos arfwode, locka en för lösdrifweri haktad mansperson mid namn Trogen, från Mader fö socker i Calmare län, att i en arrest utbyta klader. Fånggewaldigern, som tog emot fångarne anade ingenting. Lösdrifwaren blef förd til Carls krona och fästningsfången frigifwen i Calmar, der han sick pass till hemorten. Natten derefter begick han ssolren å Staflö, stal en wagn och selar i Ryb: öy och begaf sig sedan på wåg, som wi ofwanföre omnamndt. Sållsam räfjagt. dredro Tidning berättar följande: Apå Törsjö gärde i Mosäs, wandrade förliden fredagsmorgon (den 6 dennes) en räf, fom sedd från byn af rusthållaren J. E. Morens sik, blef af denna eftersatt och jagad öfwer gärden, ängar och mossor ifrån kl. 7 till 2 På dagen, då räfs wen, efter slera omtumlingar och förgäfwes giorda krumbugter, uttröttad, mäste, enligt fikens tydliga afsigt, taga fin reträtt åt byn, och in i en å husdondens gärd stäende gams mal stugubyggnad begagnad tid slöjdbod. der tifen stånnade i förstugan oc gjorde fånds skall, till def en den frånvarande husbons dens dräng återkom från gärdet och fit till