7 VY YYJJTP MES 4 1, VY lösören med 1 sk. 6 rst., allt banko. (J. n. T.) Sundswall den 26 Augusti. Den benägne läsaren göres härmed pmärksam på det nöje, hr C. J. Uddman t morgon arrangerar å CafinosSalen, ligt program å annat sälle i bladet. Ängfariyget Eugenie,som fått på grund Nringelfjerden wid Wifsta holmarne, har omsider kommit flott och åter börjat sin rksamhet och intagit sina reseturer. Hr opv.sKaptenen Söderqwist härstädes Har trit den, fom haft hufwudbeslypret för och kats aftaga fartyget från grund. Omfofts derna för detta arbete lärer wara icke få o: ydliga. — Under resan med ångfartyget Sunds ll nästl. Onsdag, från hufwudstaden hit I platsen, observerades flera engelst-franska tyg tillhörande Östersjöflottan, liggande ankar i Trälhafwet nära Iarholms fäfts På samma resa och i närheten af Un: stens forbäk wisade fig twenne Engelffas er hwad det syntes, koopvaerdiefarare, saraf det ena styrde söderut oc det andra er, det sistnämnde fom från Bomarsund och i distineradt till Swartwit för att intaga last Bomarsund. — Aftonbladet har en berättelse ver förloppet wid Bomarsund, wid fäft igens intagande derstädes, uppgifwen af erenter som ätföljt ångfartyget Motala en lustfärd till detta fäste. Passagerarne nämnde, fartyg hade en lyda, fom har. före deras befök eler efter desammes ills wederfarits några passagerare, på färder till stället, neml. att få lemna fars et för att landstiga och bese fästningen och ökriga delen af slagfältet. Motala företog fin resa från Stockholm Bomarsund d. 19 dennes; ur berättelsen röfwer tilläta wi of meddela följande: De franska officerare och soldater, Hwilfa till: de strandwakten oh skötte bewakningen af fälls gen åt Prestösidan eller utåt fundet, emottogo ankomna med förekommande walvilja 0 anmis e dem att wända fig till wakten wid Hufmudin: igen på bakre eller landsidan, för att erhålla ir på begäran att få inkomma i hufmudfäftnins . Denna tillåtelse kunde kommendanten likwal meddela hwarfore sallskavet spridde sig rundt kring i trakten, för att hwar på sitt Håll taga etraktande walplatsen för de föregående dagarnes der. De flesta besokte derunder såwal sranska ret fom de twå detacherade fåsten, hwilka äro ägna på fasta Åland, de tv. s. samma B der marsunds hufwudfästning ligger. J dessa båda acherade fasten, fom äro få kallade Mar: ertorn, fingo också swenskarne fritt ströfwa om: ig och uppsamla hwarjehanda minnen ester den. He närmast fäsiningen belägna trakter förete en glig bild af krigets härjningar. Sotiga ftorfle: lar och kringströdda ruiner beteckna platserna ber en stått, hwilka blifwit af ryssarne uppbrända, de fingo kunskap om ansallstruppernas ankomst. Bomarsund sinnes intet annat awar än sjelfwa ningen och ett der utanför uppbyggdt skjul dswer brunn med dåligt watten. Ä dängre bort äro nedtrampade åkerfålt oh fälld g wittnen om den förstörelse fom för några das sedan öfwergick trakten. Anfallstruppernas landstigning hade icke mött nå: 1 fvårighet. Sålunda hade trupperna på en f a trefjerdedels mils afstånd från Hufmwudiaftnin: i i allt ugn gått i land nära mid Tranwik oh gbolsta. General Baraguay d. Hilliers tät genast spörer bana mäg genom den fog, fom hindrade mmarschen, och redan efter 2 timmars rast kunde gawarteret förläggas till Finnby, en for dondby halfannan fjerdingswags afstånd från Bomarsund. ljande natten uppkastades genom några hundra m fappörer af skanskorgar, faschiner oc sandsacar diga bröstwärn för ett par breschbatterier, hwarpå en började om morgonen hufwudsakligen emot sydwestra tornet, hwilket är mycket högt beläget dominerar såwal Skarpans fom Hela den fyds stra delen af trakten omkring Bomarsund oh idsidan af sjelfwa sästningen samt wiken derutan: rs Anfallskrafterna woro få fördelade att flottan ut: yrde högra flygeln under det franska Hufmudkyrs n och landtarmeen framryckte i ceutern oh en: ska marinsoldat er bildade wenstra flygeln med t i norrliggande få kallade Telegraftornet till an: (TY Inst BE tapten Tesche begart twå timmar. Oen bewiljade fristen hann likwal icke tillandalöpa innan ryssarne åter började elden, hwarpå, naturligtwis de franska Batterierna genast beswarade den oc öppnade brefden wid den förut skadade skottgluggen. Bincenterjäs gare fom lågo såsom tiraljorer helt nära nedanför tornet, störtade fig nu emot den beredda öppningen, och Bbefättniugen gaf fig till fångar. Då franska flagaan hissades på detta torn, fom helt och hållet beherrskar fastningens landsida och inre öppna plats, måste ryssarne befara att fe fina egna kanoner rigtade emot fig, hwarföre de genast började från den vå fastningens landsida belägna kompanier få häftigt beskjuta detsamma med bom: ber, att fransmännen, fom dessutom ej woro sakra att någon mina kunde derunder wara anlaggd, ut: romde tornet oh läto rvssarne skjuta det i brand. Genom denna bombardering antändes krutmagasinet få att tornet sprängdes i twå delar: taket oh de flesta hwalfwen instörtade oh fastet får nu såsom en ruin, med de förnaglade kanonerna stickande, upp. oh nedwanda, fram ur gruset. Engelsmännen hade under tiden sysselsatt det nordligare telegraftornet mid Notwik oh fransmän: nen mände derefter fina operationer emot landsidan af hufwudfästningen. Den afdelning af flottan fom läg utanför i nordostra hörnet af fiärden Lumpar ren understodde med krossande werkan detta anfall som började på Napoleonsdagen den 15 dennes. Kommendanten, general Bodisco, fann nu för godt att kapitulera. Det mar mid middagstiden den 16, och kl. 2 intågade fransmännen; ryssarne sträckte gewar och öfwerlemnade fig såsom krigsfängar. Befälhafwaren på det torn, fom är Beläget på Vrestön, oh fom åfwen blifwit något beskjutet, ehuru icke stadadt, war kapten Jaquelin (af fransk harkomst.) Han wägrade i början att uppgifwa tor: net och skall hafwa sörst genom upprepade ordres af kommendanten Bodisco att kapitulera, understöd da ar de allwarsammaste hotelser från de anfallan: De sida, hafwa förmåtts att öfwerlemna fig på nåd och onåd. Wid de sista skotten från ryska sidan Hade frans: männen förmarkt att ryssarne såsom skrot begagna: de silfwerrublar, af hwilka också en mangd skola bafwa blifwit upplockade i backarne utanför. Gom: liga trodde att det skedde af widskepelse, andra att det mar för att få midt möjligt mar hindra att fransmännen skulle taga den betydliga krigskassa, fom förefanns. Såwal bland de franska soldaterna som bland Ålandsallmogen berättades att mid fästningens upp: aifwande de skarpskyttar, fom funnos bland garniz sonen, warit vtterft uppretade ofwer kapitulationen och mid wapensträckningen wägrat att aflemna fina studsare fådane de mord, utan i stället krossat och sonderbrutit dem. Några sades till och med wid aftåget hafwa lyckades taga till flykten. Fångarne, til ett antal af öfwer 2000 man, förs des ombord på flottorna, Hälften till hwardera nar tionens fartvg. J fastningen fann man förråder mycket wal försedda, utom i fråga om ammunition, fom fall bafwa warit ganska ringa. Deremot an. träffade man lifsmedel i dswerflod, fom det upp: gafs tillräckligt för ett års prowiantering, Hmaris bland 7000 mattor mjöl. ll Franska öfwerdefälbafwaren har låtit tillfänna: gifwa för Ålands fattiga befolkning, att munförrå: den gratis utdelas åt den fom anmäler fig wid fäst. ningsporten. Genom godhet emot landets betryckta innebygaare hafwa redan såwål fransmän fom engelsmän för: märfwat ålandningarnes lifliga tacksamhet. De de: rättade med tårar i ögonen buru de funnit sig bes handlade på ett fätt fom är alldeles motsatt det ryssarne förespe glat dem. De, som icke lidit af krigstilldragelserna äro muntra och glada, oh de andra finna sig i sttt ode; men ett fruktade de alla — att åter få ryssarne till sanr a på Dn. Med glädje fästade de fig mid tan: an att åter blifwa förenade med det swenska mo: derlandet, men tycktes afwen wilja finna sig om de flhulle komma under franskt eller engelskt wälde. Det war nemligen bland de franska trupperna en ganska utbredd tro, att de snart Kulle komma att gå öfwer till Fiuland. det måtte nu ske utan eller med swenskarne, hwilket sednare de dock lifligt dn: stade, anfeende fig hafwa tagit Åland och Bomar: fund blott förSmeriaes räkning. Allmänt berätta: des otkså att le Brandon medfört anbud til Konung Oscar att genast taga i besittning landet och fästu ingen, den sednare med alla wapen och förs räder, bland dem 200 monterade oh i fult skick warande kanoner. Skulle Konung Oscar ide wilja emottaga denna present, få more — sades det — fastningen underminerad oh skulle innan fransmän: nens aftåg till Finland sprängas i luften, ty nägon garnison der skulle man ej wara sinnad att qwar: lemna. dtjwen omtalades Helt öppet af en ung swensk, fom är anstalld såsom tolk hos general Baraguay d Hilller, sasom fullkomligt sakert och tillförlitligt att konung Oscar i samma depesch blifwit erbjuden 14 millioner francs i subsidier för första månaden och 7 millioner för alla de öfriga om Han mille del: taga i kriget, och att ifådan händelse westmakternas siöstorka skulle öfwerwintra i swenska hamnar och garanti lemnas att Swerige icke skulle hafwa något af Ryssland att frukta. Tälten woro små och af icke särdeles tät duk; men Z ... AM tt ÄUUUTm — dem skola sedan kapitulationen annu ide bliswit bes tradda, emedan den olidliga stanken afstracker hwar oc en fom ide nödwandiat måste begifwa fia ini tem. Ryska soldaternas utseende skall också hafwa warit ytterst ruskigt. De hafwa det såsom fangar mycket bättre om bord, der de behandlas med al möjlig godhet. De ryffsålänffa qwinnorna fom warit om bord hos fina män kunde icke nog prisa officerares och manskaps bemötande mot fangarne. Bland dessa befinner fig afwen den förut om: nämnde fänsmannen, hwars namn skall wara Dre bom och som beskrefs såsom en werklig småtyrann. De öfrige länsmannen hade flyktat från ön. Kroc nofogden Lignell har fatt fig af franska generalen upodragen den civila förwaltningen. Åboarne I Finby, der general Baraguay dHilliers allt från början har sitt högawarter, tacka Gud att fransmännen kommo så bastigt, tv afwen den byn eller egentligen de twå stora byar, sum betecknas med detta namn och skiljas med benämningen norra od födra Finby, woro ämnade att brännas, och räddades endast genom landstigningstruppernas fram: trängande. En Ålandeqwinna hade någon förlust att beklaga fig öfwer. En ung fransman, fom en stund hörde på hennes framstallning, forstod att hon war nöd: ställd. J en qwick wändning spände han fina egna skor af fötterna gaf henne dem och styndade bort, utan att emottaga några tacksägelser. En fånge hade dagen före kapitulationen för en obetydlighet blifwit dömd till döden af krigsratten, oc hade nu fransmännen att tata för fitt lif. Berättelsen att en mängd statsfångar blifwit ins nebranda ansågo fransmannen alldeles osann. Rys: sarnes fångar utgjordes, utom af ofwannämnde och en Polsk, blott af sådana brottslingar, fom blifwit dömda för tiufweri, mord eller andra nesliga brott oc dessa fingo ingen pardon af segrarne. Uppgiften att de ålandska lotsarne skulle wara af auktoriteterna bortförda från ön är också oriktig. De hade blott blifwit förständigade att icke uppehålla fig på fina stationer, utan begifwa sig till socknarne inne i landet. Denna 5, jemte kringliggande dar och skär förlorades för Swerige 1809 od har i nä ra 45 år warit Cossakwäldet underkastad. Den har blifwit den 8 Augusti occuverad af franska trupper och ställd under England och Frankrikes beskydd;och den twärt emot fredöfördraget med Swerige anordnade fäfte ningen Bomarsund har den 16 des cavitu: lerat, och disponeras nu mera af anförda rikens regenter. Ofloden består af 80 bes bodda dar och ungefär 200 obebodda, dels kala dels mer eller mindre skogbewärta flips por oc skär i en omkrets af 22 qwadrat mil. Folkmängden till ursprung och spräk bett och hället swensk uppgick wid öarnes af träde till Ryssland till 15,000 menniskor, af hwilka 9000 tillhörde bufwudön Åland, som utgör i längd 2 och en half och i bredd 3 geografiska eller tyska mil. Ön äger flera goda och säkra hamnar, och en af dem är Bomarsund på öns norra kust, i grans skapet med stora fjärden Lumparen. Ö.gruppvens belägenhet emellan Östersjön och bottn iska wiken och de i sunden befinte liga bafsströmmar wålla att Ålands hamnar sent tillfrysa och tidigt befrias från is. Ehue ru hwilande på granitgrundj lemnar ändå landet utwågar till äkerbruk, fom dock uns der torra somrar gifwer knapp afkastninag, samt till boskapsskötsel. Strömmingsfiske ut gör en mycket tillitad näringsutwäg. Emels lan 6 a 7000 tunnor utskeppas årligen, hwars jemte sjöfarten för öfrigt lemnar fysfelfått. ning och winst åt befolkningen. Landets ffo: gar bestå af tall, gran, björk, al, och hag: sel. Ett par berg förekomma af några 100 fots böjd,förewisande röda grofforniga gras nitmasfor. Näst den 10 mils omkrets ågans de ön Åland, äro åarne Lemland, Eckerö, Kumlinge, Wardö, Euklinge, Degerö och Hummersö de betydligare. Äfständet öfwer Ålands haf emellan Grisslehamn och Eckerön är endast såsom bekant är 4 oh en half swensk mil. Äfståndet emellan Ögrupa ven oc ÄUbotrakten, hwilket kallas Delet, dels Skiftet, skall wara något lägre. — Anblicken af Åländska öarne är ganska anges näm och omwexlande. Alla skären utgöra wisserligen en afsöndrad werld. Der föres kommer en egen natur, ungdomligt lif och ege na seder. För poetiska inspirationer egna fig dessa trakter likawäl som Krim och Kaukasus.