35 års ålder. P. 0. J. T. förmåler dets att han Fort före fin död haft det hedrande draget att i kristendomen underwisa den stoPa: Pa-Fung, en wän till den unwarande ins jentkejsaren. Hr Hamberg säges hafwa af den 13 Maj, hwilket emellertid tarfwar are bekräftelse. Telegrafrapport. )elsiagaborg den 42 Aug. Halim Pascha med 10,000 man den 8 Aug. inryckt i charest. Omer Pascha wäntas den 10. delsingborg den 14 Aug. Till Bucharest itas, utom Omer Pascha: prins Rapoleon, igen af Cambridge, lord Raglan, general Arnaud, samt tweune Österrikista priasar. Prins Johan har den 10 öfwertagit reger jen i Sächsen. — 2 divisioner af Dsersjöyperna tros med det första skola inskeppas n Calais. (A. B.) — — — Landsortsnyheter. Helsingborg den 5 Augusti. Det berättas söndagen den 30 fiftl. Suli ett mord blif: föröfwadt i trakten af Konga, i det att arbetskarl, fom i sällskap med fin kamrat le wandra till ett annat ställe, der de ntade få större aflöning, då de ankommo en rågåker fit det olyckliga infallet att rda den andre för att åtkomma hans dhafwande ur och 8 ror i penningar. Ef: en högst barbarisk behandling, undandals ban liket i rågåkern. Efter likets upps kande beslöts att det skulle bewakas med ttagande af all tystnad. Kl. 11 om aftos n ankom mördaren, försedd med werktyg ö 3 nedgräfwa liket, greps och bekände brott. — Den 30 Suli inträffade den olydshäns ffen wid ladugården Neuhoff, nåra Skil: ge, att torparne Ola Olsson och Johan: 3 Persson, hwilka gått ned i en brunn ; att rensa den från Gyttja, dlefmo ögons ckligen qwäfda och nedföllo döda. En tres e person nedhissades genast för att uppe ga dem, men innan han fom till bottnen brunnen, afswimmade han och måste dras is upp, hwarefter han åter kom sig före. amma försök giordes med twenne andra rsoner, men med lika resultat. De först dkomne måste sedan dragas upp med brands skar och linor, och alla försök till de qwäf: 13 äterbringande till lifs woroförgäfwes. De sferlemna hustrur och 11 barn, hwaraf ett är öfstumt, i högst nödtorftiga omfåaigketer. . 9. PJ) Ämål. Söndagen den 23 förl. månad nies härifrån wid norra horisonten en måls ig rökpelare fom småningom intog allt wide räcktare omfång och låt förmoda en betyde igare stogseld. Enligt hwad wi derom fee ermera erfarit, lärer elden hafwa uppfoms tit inom Mo socken och ödeläggande en råda af 2 mil, dragit fig mot öster til dila och Tweta socknar. Antingen det nu harit wanlig oförsigtighet af wallhjon att leka ned eld, eller att antändning skett genom vinnande förladdning efter siott, fom Ios ats i stogen, är ej utrönt, men den lång: variga torkan gjorde släckning otänkbar, förr in elden hunnit öppna, glest bewärta traf: er. Månget mindre toroställe swäfwade så stor fara att antändas, att til oc med ängkläder mäste dränkas med watten och ut oredas öfwer tafen säsom brandsegel. Lyd: ligtwis lärer intet menniskolif gått förloradt, men sädesfält säges hafwa afbrunnit. Linköping. Den 23 sistl. Juli, kl. half till 3 på morgonen, fom elden lös i Hagby by af Fornäs foten och afbrann derwid å Anders Magnus Nilssons egande rusthäll all äbyggnad, hwarjemte någon redstav, 6 grisar, I gäss och inbergade fodersförden blefwo lågornas rof; å ett fjerdedels Hem man, tillhörande en åbo, Lars Moberg, la: des i aska alla åbyggnader, med undantag af stugan, 11 lass hö och 12 höns; samt å ett fjerdedels hemman, tillhörande Anders och Lars Jonssöner, ena gafwela och taket omkomne war endast 24 är, hade i lisstis den fört en stilla wandel och war i allo mwåls känd. Orsaken till hans död war, att han, fom ide funde fimma, gaf fig alideles för mydet ut på djuvet. (5. C. nysala den 12 Aug. Den widtfrejdade författarinnan mamsell Bremer har i dessa dagar gjort Upsala ett fort besök i sällskap med en amerikansk familj. . — Den ihållande torkan har medfört en owanligt stor wanenbriss, och af resande fom kfommit från de nordligare landstapen förmäles att alla wattenwerk måst stadna. Hernösand den 17 Augusti. Förliden Ti dags eftermiddag begrofs härstädes Theol. peflorn, Professorn, L. N. O., Dottor Ior han Norrman. Uti honom förlorade lärow. den nu äloste tijenstgörande Lärare, Stiftets Consistorium lilaledes fin äldstee medlem och flera gånger, samt sednast under nu påftåens de ritsdag, v. Ordförande. Af talkrika wåns ner saknas han såsom en i högsta grad flärd fri, godsint och mennifkoälskande man; mån: ga behöfwande hafwa i honom förlorat ett ofta anlitadt stöd. — Eentral-kommitteen för ombeför: jandet af Swenska naturalslers samt industrioch konstpyrodukters öfwersändande till 1855 års allmänna Exposition i Paris tillkännagifwer att till ombud för Wesiernorrlands län äro utsedde: Hrr Landssckreter C. A. Eckhhell, Rådman L. P. Lundgren, samt Handl. J. öÖdberg. — Den at dennes hade några af stadens och den kringliggande ortens Warfs-ochskeppse-. gare ett sammanträde hos Landsböfdingen och Riddaren Gynther, hwarwid beslut fattades att anlägga en Dockbyggnad härstädes. En förberedande undersökning för Herta ändar mål skall redan hafwa ske!: på födra firan: den af Kronholmen. Wi önska, att detta få nyttiga företag må komma till werkstäl lighet, oc att anlåggningen må göras få: dan, att den blir däde ändamålsenlig och waraktig, samt sålunda kan för en komman. de ålder bära ett nytt wittaesbörd om den berömwärda sträfwan och företagsamhet för allmänt framätskridande, som icke minst uti wår stad synee wilja göra fig gällande. — Jfrån stadens warf gick sät. thorsdag ett skepv af stapeln, fom torde mäta 170 läs ster, och erhöll namnet H ernösand; Det illbör br Rådman Sjödin. — Kanalbyggnaden har nu fortsätt så, att man med temlig säkerhet fon påräkna sanalens öppnande under iastundande Öltober månad. — Den 24 nästl. Juli päträffades å Ruske fronosallmånning i Junsele socken felet. ter efter åtta häflkreatur, deraf twenne föl: ungar, liggande efter hwarandra å en gångr sig. Efter all anledning har åskan åftad: kommit olyckan. Utaf de dödade kreaturen tillhörve sja stocken Lillselets frono-nybygga: re, för ywilka förluften är få mycket fånne barare, fom hagel äfwen förstört större des len af deras ärswäxt. (H. P.) Sundswall den 19 AugustiHerrar Sjöbergs och Dilles Concert å Car sino förleden gärdag hade ett mindre talrilt auditorium, hwarföre oc den Bal, fom enligt annonce, stulle följa derefter, blef min? dre animerad. — Skörden häromkring är nu i det närs masle inbergad, och sones i allmänhet wara tillfredsställande. Det under de sednare das garne fallaa regnet har ock uppfriskat de wårande rotfrukterna och spridt grönska öf. wer de afslagna ängarne. — Kaptenlöjtn. O. Törnsten har blifwit förordnad, att under fapten-löjtnant G. E. Martins Sjöcommendering wara Chef för i:sta Norrlands 1:sa Bätsmans-kfompagnie. Hr Törnstens adress är Sundswall. — Af Herr Nidderstads sKabinettsbidlios thek af blandad Swensk och Utländsk Roz :CUAAAUMmYI hav 18 häftet, HtanrandDe det DEN sondag VW manvag, enngv Fe SP OP tonbladet. Lustresa till Bomarsund den 13 och 14 Augusti. Nästlidne söndagsmorgon fl. 6 företog det snabbgående ångfartyger Sundswall en luft: resa. Målet war Bomarsund, för att fe den ryska fästningen bombarderas af engelsmän och fransmän. Det war klart att det skulle bli en lustresa för swenskar. Middagstiden anlände fartyget till Ledsund, der en division af den förenade slottan anfs rar, erbjudande en storartad anblick: trettio stepp, hwaraf hälften linieskepp. Denna dir vifion, fom torde utgöra hufwudstyrkan, emes van alla nedäckarne höra till Den, ligger der för att mota Ole i grind. Men Öle ake tar fig. Han fångad helst i fredstid och, när det gåller krig blott då han åt 4 eter 5 gånger starkare än den han anfaller. Olle är en försigtig general och chevaleriets ros mantiska ideer hafwa aldrig funnits för hos nom. Divisionens waktskepp, en fransk fregatt, helsade den fwensla flaggan med ssarka burs ratop, hwilka nalurligtois entufastiskt bes swarades. De ösriga krigsskeppen förbipads ferades under samma ömfefidiga mwänffapse betygelser. Det lila Sundswal hoppade fom en sädesärla emellan örnar, men pwilka tycktes säga till den lilla fogeln: 7Har bara mod och wilja, och du skall snart bli lika stor oc farkt fom Wi En fund derefter anlände vi til Degerby. Der erhöll man den underrättelsen att i 11 kyrkosgcknar det ryffa wåldets unphör rande på Åland blifwit från predikstolarne kungjordt och att den nordiska arkipelagen namera slår under westmakternas beskydd. Denna underrättelse gladde oss storligen, Wi lemnade Degerby, förtjuste af hwad wi fått weta, men ide i wår lots, hwilken en inapp half ssömil från Degerdy satte ySundswad, vå grund. Nödstoit lossades, och det dröjde ej länge förrän en slup från en närliggande fransk fregatt fom till mår hjelp. Det blef ett rastlöst arbete i femton tummar, och det fåg dedröfligt ut med luft färden. En del af passagerarne sattes i land på en liten odebodd holme, kallad Enge bolmen, der hwar buske blef ett hus. Wi iröstades dock alla af kanondånet, fom den feista winden förde till wåra öron från Bo: narsund, och kanonblixten, fom genomflammade den mörka Fogsfonden, tycktes stydda oss mot den något kyliga nattluften. J tre omgängar skickades till of manskav och materiel från fregatten. Sundswalll bade werlligen boppat upp vå ryggen af ett fär och sedån borrat fig ned i ett lager af hotande stenav. Det blir aldrig flott! ros pade swenstarne, fom fågo hur det ena fas beltåget braft efter det andra. Det blire fwarade fransmännen, som tillsläppte nya tåg och halade under munterhet och sång, och kl. 10 följande dagen flöt ånyo vSundss wall oskadd vå wägen, och fördes af frans sysk besättning till fregatten. . Men fransmännens hjelpsamhet och artighet stannade ej derwid. En slup tillförde oss matwaror jemte konjak och win, utan att funna förmås att taga någon ersättning, hwarken för provianten eller för arbetet. De betraktade oss som wänner, som bröder. De skulle gerna wilja göra hela wårt land flott, wårt sand fom få länge fått på grund. OM wi bara wille wara så artiga och tillåta dem det. Wi inbjödos att besöka fregatten: Dess namn år la Bengeance af 60 kanoner och en af de ynsta fregatter i franska marinen, med mr Botte till capitaine de vaisfeau och mr Boury till capitaine de fregate, hwilken sednare, under den förres wistande wid Bo marsund, för tillfället hade högsta bes fälet om bord. De officerare, fom gång efter annan stego om bord på Sundswall? och kommenderade räddningsmanskapet der städes woro mrs Lejeune, Scheirer, Rousseau, Colobers och Ragiot de la Touche, — namn