utskottet ar sammansatt, askall det ej förundra att bland de 18 punkterna några äro af mindre wigt. En talare har drifwit den fatsen, att man uu ou teslutande hade att hålla fig till dessa pnukter. Det ar taktiskt riktigt, att när förswaret är klent, man soker att förkorta fin forswarslinie. Men om de 18 punkterna sammanstallas med de anmärknings: anledningar. hwilka i herr Brincks refervation omnämnas såsom wunna på lotterispelet af de 12, hwilka uti konungens numarande rådgifware fe full: komligheten sjelf, få utgör det Hela en ganska om fattande tafla, och de flesta talare hafwa redan färg: lagt dess konturer hwar och en efter sitt maner. En talare har dock försokt att twatta duken ren, men som hans premisser redan blifwit wederlagda, förfalla de derpå byggda konklusionerna. Några märkliga anföranden af denne talare anser jag mig med fastadt afseende på hans stallning, böra upp: taga. Han har yttrat att Rikets Ständer sokt inkrakta på fonungamatten. Anklagelsen ar dryg, men bewisningen saknas. Deremot hafwa fonun: gens nuwarande rådgifware oaflåtligen strafwat att inkräkta Rikets Standers grundlagsenliga rättig: heter od deras kommittenters, swenska folkets, fri: heter. Se t. er. den kungliga propositionen. aflå ten i prohibitismens intresse, om inskrankning i Rikets Standers Ratt att mid hwarje lagtima riksdag taga tullbewillningen under omprofning. Höga tullsatser, förbud siffror i stallet för forbud i bokstlafwer, wille man gifwa waraktigheten af grund: lag; men tyrckfriheten skulle kunna från grundlagen utplanas. Lyckligtwis för Rikets Standers och def konslitutionsutskotts samtliga ledamöters anseende och åra, rönte detta förslag det ode det fortjenade. Betraffande nu den nådiga propositionen om tryd: frihetens utstrykande ur grundlagarne, få förswarar man densamma dermed att regeringen ide ämnar föreslå nägra orimliga ändringar och att det ite är tänkbart att tre stand skulle lemna sitt bifall till nåara sådana, om de, mot förmodan, af regeringen blefwo framstallda. Men om;! regeringen ide amnar foreslå några orimligheter, hwarfor kan man ej då antaga sannotikt att alla fyra standen bifalla regeringens förbättringsforflag? Åtminstone synes att man först bort framlägga sitt forjslag, oh om bet wisat fig att detsamma förnyade gånger fallit för ett stånds möjliga ensidigyet, dåj hade det warit tid att föreslå den förändring man nu redan from: fällt od) fom gifwit billig anledning till den förr: dan, att reformen fule hafwa widsträacktare spite an det angifna År detta ife att inkrakia? Men huru hafwa Rikets Standers beslut blifwit af Por nungens rådgifware aktare? Beklagar ej er rår gifware öppet att han saknar tillräacklia anledun! tillstorka Konungen aft lemna ett Standernas bes slut utan ofseende. Seka de ej på allt satt att af: wända Konungens förtroende til Rikets Standers afsigter. Förringa de ej hwarje Rikers Ständers åtgärd, fom om deras uppgift wore att infor Konun: gen i rådet uppträda emot Rikets Stander, hwilka der sakna lika nitiska forswarare. Kan allt dverta län: da till landets fromma eller Konungens ära. Kan man häraf draga annan slutsats an den, att de anse sina embeten såsom tillhorigheter utan alla andra förpligtelser än den att fasta jemt få mycket affeen: de på reformerna, fom fan fordras för att undwika lagligt åtal. (Fort.) — mer Bk