setts wara både onödigt oh onyttigt. Bes wiset till öfwerflödigheten och onödigheten att iakttaga denna formalitet, hemtar man ibland annat deraf, att den skrifna och till Consistorium insända eden är i sig sjelf och in foro juridico icke mindre förbindande än den inför Consistorium mundtligen aflagda. Genom aflagd ed wid Ordinationen har ock Presten högtidligen iklädt fig alla förbindel: ser som åligga honom i alla förhållanden både till kyrkan och staten. Afläggandet af en sådan ed personligen inför Consistorium, wore onyttigt, i thy fal att en mängd låns ga och kostsamma resor derigenom skulle för: anledos, — resor, ywilka sannerligen icke wore till någon nytta hwarken för de resande el: ler det allmänna. Peen wederborande fin: na nu likwäl att den skrifna och till Confis storium insända eden år lika mycket förbindande, fom den inför Consistorium mundtli gen aflagda, — och således fulltut. lika åns damålsenlig. Att installera en kyrkoherde i embetet, fee dan han till Confiftorium insändt den pådud: na embetseden samt flere weckor eller måna: der förut anländt til fin förfamling och der hållit fin inträdeepredikan, tyckes likaledes wara öfwerflödigt od) ingalunda i fin ord. ning. Derföre frågas: Kunde en kyrkoherde ide få anses installerad i embetet då han till Consisorium aflemnat embetseden egen: händigt skrifwen oh undertecknad, samt hållit fin inträdespredikan i församlingen? Jus nebär nu introduktionen sådane ceremonier oc högtidligheter, att den fan anses wara oumbärlig och liksom nödwändig för flegrane det af pastorsembetets wigt, och ökande dess förbindelser? Skälen till brjakande af för: fa frågan funna hemtas — ide få mycket af det undwikliga beswäret för biskop eller prost och assistenter, att resa längre eller kor, tare wäg samt kostnaden derwid (som drabbar Jntroducendus) fom fastmer af den oms ständigheten, att flere kyrkoherdar emottac git fina embeten utan att blifwa särskildt in: stallerade, än de fom blifwit med ceremonier introducerade; — hwarförutan med återhbems tande af den andra frågan, endast erinras om introduktionsaktens onödighet i i fig sjelf, — då den för ingen del kan ofa fyrkoherde: embetets wigt oc förbindelser. En Comminister är lika så wäl prest och handhafware af själawården, fom en pastor; och hang in: troduktion i embete lika så nödwändig, som en Pastors? Man wet att i forntiden flere onödiga ceermonier och formler existerat och beledsagat religiosa akter och handlingar, för att deråt gifwa ökad wigt; men de äro dot federme: ra alldeles borttagna, såsom öfwerflödiga; — och detta, utan att i någon mån förrin: ga den religiösa aktens andliga betydelse. — Det är på goda grunder orfade att man ej bör öfa ceremonierna i förfamlingarne, utan heldre arbeta derhän, att de måtte blif: wa alt mindre behöfliga. F-ee. Herr Wallenbergs yttrande i dehar: gefrågan. Det har blifwit yttradt, att nedprutning eler 22 Äl 2.