imi. r TYPES ERP FIV ALA digt nog, ej saknats under tiden. Tjufmar ne anses hafwa worit tvenne och är redon såsom misstänkt en af dem gripen och afförd till länshäktet. Denne lärer uppgifwit fig wara från Upsala. (Jnsåndt.) Swenska Pressens wigtiga betydelse. Swenska pressen, fom är ett fritt oc) mwålgdrande wäsende, har inom sitt eget land — hwilket den i alla tider genom befordrande af upplysning oc civilisation gagnat, likwäl af många warit hatad till den grad, att, om förmågan hos det arbetande partiet funnits i styrka och effekt motwägande den allvar. liga goda wilian, — densamma längesedan skulle varit slagen i boor. Men ehuru al möjlig wilja och ansträngning anwändas att hämma pressens werksamhet, — på samma sätt som försöket alltid warit emot de af en bögre anda drifna pietistiska rörelserna; få förnimmes likwäl hurusom pressens vwmerke ningar utbreda fig öfwer hela werlden, får fom ett frälsningsmedel för de frisinnade nas tionerna, fom hata mörkret, twånget och flafs weriet. Pressen är ett utwecklingsmedel för ideens makt, hwilken är oöfwerwinnelig och elektriskt ilar öfwer hela jorden. till alla folk oc) nationer, — hwilka ide funna unds gå bemärka att pressen är det finger, hwars med denna makt liksom utpekar för folket och konungar den sanning fom alittid dr gållande oc blifwer ett nödwändigt wilkor för alla staters beständ. Alla funna märka att en mäktig anda går igenom tiden. Om wi nu med denna anda menar hwad man fal: lar ideens makt; få wete wi att den har ett oändligt omfång och ett obegränsadt wälde, fom medeldarligen utöfwas genom pressen, som är dess talman, och framförer ordet. J fin blindhet — men likwäl med stor inbile ning att besitta en motwägande makt, trotsar despoten pressens eller ordets makt; han för ker att för detsamma och för dess följeslagare ljuset, — hindra all framgång; men förr än han hunnit stänga Ventilen, förnimmer han med förwåning, att bemödandet warit får fängligt och dåraktigt; tv juft det ord och lius fom han welat hindra, träffar honom sjelf, och tänder som en blixt hans eget ljus, och, säsom skalden säger: vÖtttar wägen midt stackarns hjerto, Och bäddar der ett helwete af smarta. Men pressen — denna moraliska baromer ter oc intellekmella telegraf för det civilistrade lifwet, bör ockäå göra fig wärdig för utförandet af dess talmanskap. Pressen — fåfom ett medel för ideens och ordets matt, — och således i ordets bemärkelse förwaltande dess offertjenst bör wara skiljd från allt fom har art oc gemenskap med skan. dal-litteraturen, och rena fig sjelf, förr än den går fram till Dom; ty det år nödwändigt för den fom predikar, att sjelf wara aenomtrångs och omfattad af ideens och ordets malt. Skall pressen funna af allmän: mänbeten anses såsom ett ädelt medel till befordrande af upplysning och civilisation, så mäste den wara skiljd från hwarje pöbelanda — of alt annat; fom will sig indians da i def tjens, mäste drifwas bort från ordets helgedom. Det kar icke förnekas att swenska pressen ofta warit wanärad af sädana organer och foryfcer, hwilka ingångna i def tjenst och prälande med det fria ordet skandaliserat oförvitliga personers goda namn oc rykte; ja — det är nedslåcnde att med den råtta benämningen säga, att de träda inom ypregs sens tienst, för att der bedrifwa ett lönn: mördareyrke, och just med det fria ordet sticka dolken i eget fosterland. Dermed är det dock ide sagt, aft yttrande rätten bör inskränkas inom tosihetens gränsor, fastän wissa afarter böra frigöras från pressen. Med aktgifs wande på tidens tecken och alla företeelser i det medborgerliga mh sociala lifwet, åligger det pressen, att, då sådant behöfves, med utsläpvande af starka blirtar förkrossa allt 2 1