Der anda HU 30, Ju IV VW INEV Vv fl. UNT der fryöpunkten. Från Dec till slutet af Mars äro esarne, fom omge det, och fom i widd hafwa en rar die af flere mil, till den grad fasta, att men: niskor och hästar funna uran fara beträda dem, Man inrättar då på wiken, halfwägs från Petersburg, ett slags wärdshus af trå der de resande erhålla the, bränwin och andra drycker, fom tjena till att uppwärma dem. Wi ha sjelfwa mer än tiugu gånger på släde gjordt denna mårfmärdiga öfwer fart. Emellertid händer det någon gång, att en storm uppkommer, fom på ett förfäre ligt fält förför iswägen. (Forts.) Blandade Amnen. Lockade af försvelningar om utomgrbentlis ga förtjenster, skyndade en och annan att uppköva prowiantsartiffar oc dermed begif: wa fig till engelska flottan för att afottra desamma. Bland andra sprang en stackars minuthandlare staden omkring vå torg och mjölkmagazin, hwarest han, efter bela dagens luffande, sammanstrapade 100 fmörflimpar å en mark hwordera, derföre ban sin en: fald betalte ända till 40 ff ras marken. Till detta köpte han 200 större hwetebröd och 40 stycken mindre edamerostar. Biräls nande att hwarje man ombord häraf skulle få en smörgås med ost, begaf fig hr provis antrådet ut med fin dyrbara last oh anläne de lyckligt och wäl till flottan, då han steg om bord å ett af fartygen med sin säck på ryggen. Öfficeren frågade Honom helt naturligt hwad han wille? Mo fade mår man, öppnade en af fina smörklimpar, Mar sönder ert bröd, dito en oft, och började göra ett parti fmörgåfar hwarpå han bjöd de närmast stäende matros ferna att smaka. Dessa höllo äfwen till godo och tycktes finna anrättningen rätt wälsmafande. Men nu hade ett Har af fmörkimparne, en god del af den uppskurna ofien och en ej ringa del af bröden åtgått; provianträdet ansåd derföre tiden wara inne att skrida till werket, och säger: Mo! — Det år att föra allt det här; smöret foftar 1 rdr 12 ff. marken, bröden 24 st., osten 5 rdr stycket; bättre smörgås få herrarne icke hos Klingberg vå Blå Borteu. Jngen förstod honom. En af befålet bör: jade nu tilltala Honom; men han talade är ter Cngelska, och deraf begrep Hr provtont rädet ej ett ord. i Just i farten att genom teckenspråk göro fig begrivlig, hördes från fartyg til fartyg en gäll hwisselpipa gå. En af besättningen tager då mydet artigt herr prowiantsrädets dorhara säck och bär den ned i hans nedanföre fartyget liggande båt, då naturligtwis perr proviant-rädet sielf följde efter, hwarpå bås ten föttes ut oc) herr proviamrädet satt och gungade på hafwet, med en längre näsa och ett mindre antal smörklimpar än han hade då han begaf sig ut. -J samma stund sagde hwisselpipa gick war på ett annat fartyg ett slags fotbefläds nadseräd ute i ett ej stort bättre äfweator. En skomakare begaf fig nemligen ut till fore tan med ett hundra par fröflar, under afs figt att få afottra desamma till besättningen. Han steg ombord å ett af fartygen, och Has de nöjet att fe huru besättningen profwude ans skodon, då, hast du mir gesehen. — den fördömda hwisselpipan hördes, samtliga af matroserna skyndade hwar på sin post, kastande stöflarne, dem de hade i händerna mot manneu, som stod i fin båt nedanföre fartyget. Han war dock ej få rörlig i hån: derna att han passade tag, utan den ene fröfweln efter den andra blef wågornas rof. (S.-bl.) ett ångfartyg wid passagen å NRehne floden sågs för någon tid sedan, ett både löjligt och allwarsamt uppträde mellan twen SVD Orfaärne, en enaelsman och en —— — — ———— — — —p7 ä yc —— —— AN MA s— w..... et — -— 3EWE—W—W