AT. Piågot patommet bchos AT räpårgimion torde dertill wara orsaken. Bland dem, som af detta dröjsmäl blifwit narrade, äro äfwen en hop i Hernösand studerande ynglingar, fom ämnade med denna farkost resa till Up: sala för att om måndag inställa sig tili studentekamens undergående. Dessa hafwa nu måst afbida ett sednare tillfälle med vet i dag söderut afgåeude ångfartyget Berszeite us, på hwilket de återigen blifwit bedragna, emedan detta, i anseende till mötande storm, måst wända föder am Hernöklubben. Sjösänkningar och myrodlingar. J dessa dagar har säker underrättelse till Red. ingått derom, att en stor del hemmans! egare i Njurunda hos Länets Kongl. Huss hållaingssållskap låtit anmäla fig till erhål: lande af råd och biträde utaf hitförwäntad agronom, i afseende på flera sjöar och myror, hwilkas sänkning och utgräfning länge warit påtänkt och i fråga satte, men för flera orsaker hittillsuteblifwit. Bean fan i förwäg gratulera hemmansdes gare till den stora jordwinning och fordförs bättring, fom af företaget blir en följd och exemplet skall ofelbart wäcka många andra till efterföljd. Blifwe wår ätskade Landshofs ding snart den andre Örnsköld i och för Länell. Studentfärden till Elfsnabben. Onsdagen den 26 April uppbröto 200 fu, demer från Upsala för att bringa Sir Char: es och hans flolta eskader fin hyllning. Nars rade af ångfartyget Upsala, måste de till fots göra wandringen till Flottsund. De woro dock kl. 1 på natten ombord å Carl von Linnee och kl. 6 172 f. m. i Stockholm. Af brist på utrymme måste en stor del af de antecknade stanna hemma. I Stockbolm gins go de om bord å det per Telegraf comras herade IIifingen, fom lyckligt förde fin ljusböfdade ladoning till och från bet mins nesdigra Elfsnabben. Wid eskadern upper höllo sig studenterne omkring 2 timmar hwars af drygaste tiden tillbragtes ombord på Amt ralskeppet, der allt besågs frän det största till det minsta. Amiralen sjelf 7Siv Char: tes, säsom hwar man om bord kallar hös nom, war dock icke tillstädes utan uppehöll fig för embetsförrätrningar på nägot annoat 1 af skeppen. Studenterna fingo derfire ide bringa honom personligen fin Hyllning och war sålunda ett af resans förnämsta Andas mål förfeladt. Emedlertid uppstämdes på amiralskeppet och under seglatsen omkring de öfriga fartygen flera gånger 7God save the King fant Rule Britannia, hbwar: efter de anträdde återresan till hufwudstaden. Det war för den goda salen att beklaga, det uppsala studenter imellertid cj fingo belsa Sir Charles personligen; detta möte skulle kanske bättre än mänget annat pafwa öfwertygat honom om de werkliga sympathier, swenska nationea hyser i denna vitalfråga. Redan i Thorsdags e. m. åter: kommo 70 af resenärerne. — J Malmå Rya Tidning läses: Rigor hade för eu tid sedan roat fig med att til Swenska Tidaingen, fom annars är ett warsamt blad, insända ett bref från Skåne, deri skrifwes hurusom allmogen nedåt Westra Göinge och Gerds härader föresatt sia att ned. bränna ala ånabrännerier som i April sattes i qåna. att de gjort en början med ett dylikt i Mjölkalånga, samt att de öfriga Anabränne: rierna böllo wakt dag och natt till förefomiman: de af dylika bragder o. s. w. Hela denna His storio, fom nu fom bäst cirknlerar i landets lidningar år en dikt utan ringaste werklighet till grund för sig. — Af hår nedan införd redowisning för influtne medel för här gifne 2:ne reprefen: tationer å Cassino till förmån för de Brands skadade i Örebro, synes att behållningen, med tillägg af färffilot insända bidrag , uppgått till 338 rdrärgs. Denna behållning är ide få ringa, då i betraktande tages de betydli Orebro infltutne medel: Försålda biljetter till ler . . . D:d Affischee. ... Friwilliga bidrag: Fru Weinberg 3.—; M. ::—; J. N. P. 2:—; I. U. Radm 6:—; A. Sundberg 2:—; E. Rothman 2:—; J. A. E. 2:—; N. F. Selander 5:—; Bygam. Jensen 3:—; F. R. Schåerstrom 10:—; T. L. Gyl: lenhaal 7:—; Friz R:m 8:—; T. Stens berg 6:—; Å. I. Lindgren 2:—; Su Mceander 1:—; I. Hellberg 3:—; L. Blomdahl 3:—; Fru Hogberg 1 24:—; Palm 3:—; A. Lärka 4:—; A. Bin 3:—; Uacle Toby 2:—; A. Nordström 3: Okand 3: — (Cent. D.) 2:ne Societets:-Fpertak. . Rgs 343 — 5 — . . . . . . 85: 21. — 433: 24. Ö)mkoslnad för Theaterns svttning, Eklaräring mmmmm... Hyra till Herr Hampus Enawist för Lekalens begagnannd. 30:— Afsandt till Rodhjelps-Kommittcen i Hrebro d. 1 dennes ... 33 65:24. — 433: 24. — ur HProsten Runstcus utlåtande i Bränwinofrågan. Fors. fr. N:o 331 Dryckenskapen eller förtäringslasten, då den öfwerdrifwes till öfwerlastning, anses brottslig och warder slraffad. Men tillwerks ningslasten har man fett förbi, ehurn äfven densamma länge nog funnies till en öfwer. — lastning af wida swårare arr, än förtärings: ruset. Den arme suvaren blir tagen för hufwudet. Men lifa wäl borde wisst äfwen den rike brännaren blifwa föremål för ftraffs bestämmelser, få mydet skärptare, fom hans brottslighet wisserligen är wida större. Gu: paren må wara lastbar och bränwinslasien, då den wisar sig i yttre företeelse, må gerna inför lagen anses brottslig; — och rättds grunden för drinkarens beftraffning är wäl den, att rusets werkningar, fast ej alltid ae: nast dödande, likwäl alltid innebära någon mmdre art af sjelfmord, oc nekas kan ej heller, att doymedelst förorsafas, ätminssone minutwis, någon förkortning pä lifstidsläng. ben eller i lifwets urwerk en onaturlig flit ning, fom gör dess gång haltande efter för haslig och kommer wisaren att peka på en länare framskriden lefnadstimma, än som enligt naturens ordning skulle warit den rätta. Man må ock derföre gerna ibland brottmål skrifwa bränwinsruset buru bögt som helst och till och med på sjelfmordats räkning. Men sådant sätter wäl ej derföre rusdryckens tillwerkning utom eller öfwer lagen, utan gör wäl densamma fast heldre inför lagen få mycket brottsligare — en tillwerkning, hwarmedelst just smidas de millts ontaliga sjelfmordens wapen — och genom ywars illfundiga machinationer landets fförs dar med födoämnen till milliontals tunnor wäl icke uppbrännas, hwilket wore on beråfs nelig skada, oc) ett negativt ondt, men ge nom förbränning chemiskt omgiutas till mång: taligt flera milliontals kannor positivt och oberäkneligt både lekamligen och andeligen dödsbringande och samhällsförderfliga russ drycker, — beställsamt öfwerallt och alltjemt kringbjudna, att sprida öfwer folk och land förödelsens slyggelse. Såsom ett P. S. till föreståcnde yttras följande i fråga om en ny bränwinslagsiift nina: Att oaktadt den gifna och erkända effent liga skandalen af öfwerdriften eller öfver lastningen i de stora Bränneriernas salutill werkningar, ändock ide måga öppet och äre ligt förbjuda densamma, utan endast liksom dagtinga med brottsligheten, så att man släpper den lös ett par månader årligen, och i stället för ofogets befivaffning från Stas tens sida, låter Staten sjelf försynda fig ger nom mottagning af wissa Aflats penningar, noggrannt beräknade efter en kontrollerande Afwerkningsmätare, — sädant, om det ffeds de, wore wäl en lumpenhet i i lagfiiftnings: wäg. Pan kunde då lilaså gerna ankringa, om möjligt, en Förtäringsmåtare wid suparens strupe, oc påbjuda, att likawäl fom Brännaren också Förtäraren finge ett par 2 F 2 etan off AA (Onm 2.1 ss un —— ——z-z—..-n— !-—-——-— ——-——— —— —— tz —lc— ——— fl——— —— ——— — ö — — — MJJJ——Leee—n—? r ve veemrvrveneon vande sorbud er barheten af bränn re dock owerkställ wen alla andra tjufnad, rån, drå genom något sörb dtrigenom tillinte icke derföre lät. wissa tider årli Staten, ostraffadt derfliga yrken. Man bör wäl ty lighet, dess mere siraffen. Sådan widtagen emot D budet den 16 hwarje å allmän tillfälle anträffa straffas gradwis och sedan, i swär fribetsförlust, äfy kyrkoplift samt walbarhet till medborgerligt för att den öfwerlaf der en inskränknii minstning i me göres ock alltmera liga mennistowä mister åran af med få borde wäl äfm skäl, den swindla: för det än mera derfliga i Hans a wara förfallen — nämna det) wissa sten af en skadew de i wärde endaf wande, helst oc wisserligen endast frameri, fom wäl protestantiskt land fallen förfi tiil w de eller åtminstone na warans wärde förstöring och sed trädelser, till en delst en gradwis ning i bond j hans åra af med bade Delinqwen: — Rörande up n:unicationsliniJemtland till Å Förslaget att å Swerige till Nor bedömdt säsam b wande. Då ing tigheten af de b dant hänseende u fortfarande våssä, da furubräder i från transporter derstädes ide få bögst 15 rdr or fan ins. ide und likartadt förhålk ett sägwerk i Lj har under flera gen till Hudiksw werket. Då nu ören icke är mera mil landwäg tord lande kunna frar re bewis för plan afses att kostnader ne wida öfwerwås plank kan i Nor wäl att genom I tionslinien Sun att nämnde land 4 oh fem trettiosj de för flottuing a besparing i den kunua winnas. böra fästa uppm ganska wackra sk Storsjön och Kal .Sssng får ett hil