Östra härad i Ute von Lieven delst gåfwobref I Berheda förg ego öfverlås a Westre Stor döbyggnad jeme rädgärd. ef från Stettin maf ben 27 A fartygs afgång fe, eu telegraf: )dessa bombars å franska flottan stlällen råkat i at tisåyrka Öppe skrifningsräkniog nk och def lånt t till cirmildepars ån 12 rersoner umvingdrånninggd: De sålunda imans of 1785 och 21 kannors för uppresande darholmen bafs yrfoberdebefiåt: is församlingar mmet professor tröm och i 3:dje Kongl, Maj:t oherden Ekdahl , från förslaget n och förordnat t upoflottas till en och å det 3:e iström. a afsändes sisil. England bifom: id att begagnas en mellan uppe tidigt afrtste till aniska får Fabningen af nämädes Törnawist, er af färskt kött der dennas up: till samma flöte efter 18 fö. ras e. Dessutom lås om afförde desor potates, 180 or mängd grön: zes endast wara roviantering. Gottland Font onobergs och Kals ade att ofördröjwunnit — befråf: srjaa af innev len, sedan de Des nämnde bataljon idra bataljonen insn med dessa wårt att inse. sjöslottan. J lördags mid agelsk ängfregatt, nudelsfartyg, neme arkskepyet Åland lastade med salt. rg redd sednare igen wid Kullen låta dem under d forsätta resan håler nu följan. jroande den frans jöeskadern under hånes komman, ) gått under fe ffa wiken. ttorna. Man flottan snom fört löskepp, med 2300 Ag3i33333nn3n. — TASTE — —— — få af 3550 kavoner, mod en bemanning af mer än 30,000 man. Ärtalet afde allitrades frigåz fartyg torde dock här blifwa förre emedan en mångd mindre krigsfartyg lära tilkommo. — Öissienakternas fjlottor i Swarta hafwet föra 2000 fanoner samt 20 a 25,000 mans besättning, och altså ba Enaland och Frankrike tid. sammans mer än 5,500 fanoner på sjön, för att dermed på detta krijsfält släfja czirens evöts ringspelitik och söka att för framtiden bettygga Enropas fred mot de faror, fom från dens na politik utgå, hwilken forar äfwen tyska föls fet få oerhörda offer. G:emel den 13 April. En i måra farmatten krysfande engelsk propellerkorvett Har uppbringat 11 ryta skepp, ar hwilka 4 blifwit införda hit och 7 blijwit erpedjerade till Kjogebugt, hwaribland 2 fa: stade med krigsammunition. Mremel den 19 April, Chefen på engelska Por: vetten Conflikt mar i dan sällstap med en or ficer i land. På e. m. kl. omkrina 5 mille han å terwända om bord. Genom den långwariga nord. westliga ormen war bränningen mydet stark. Den härwarande lotschefen rädde Forvettenå Befälhal ware att till fin återfard begagna en förre bat, men förgäfwes. Kaptenen besseg med lojtuanten fin fånga men smala gigg, fom mar bemannad med fom matroser. Knavpt fem minuter derester förs swann båten plötstisen for åskadarnes ögon. Med otrolig haslighet sattes raddninaebåten i wattnet, be: mannad med lotsar, och git til siss, men den fom för fent, ty blott twå perfoner, lojtnanten och en matros antraffades lefwande, men nastan jer selnade; de hade hällit fig fat mid båten; chesen, en kraftjull man om några ech 30 är, samt 4 matroser Hade funnit fin graf i wågorna. Uunderwattensminor. För någon tid sedan omtalades i tidningarne att ryssarne woro i besittning af en uppfinning hwari genom de kunde, medelst elektriska trådar under wattnet påtända minor, som stulle kunna t illskynda de allierade flottorna for stada. — Franska tidnin: gar omnamna nu att uppfinnaren, en professor Jakob, är fransman och att han, då han åålde fin uppfinning ät ryska regeringen. förbehell fig i hän delfe Frankrike kom i krig med Rykland, att då äfven åt franska fyrelsen få meddela nepsinningen. Han far nu benagnat fig af derta sördehäll samt lemnat franda marinminissern alla aj om andigheterna på: jordrade upolnsvingar, hohkarenas blifwit delgifha engelsta amiralitetet. Engelska tidningarne ine: hälla deriemte förilag till sarkilda åtgårder att ger nom draggaina få reda vå oh afara De för an: tändningen utlaada metolltrådarrne, och saga ett sedan detta blijwit werkssaldt ar mindre ängbåtar, kunna de förenade flottorna utan n gen fara från bea infernaliska machiner parjera seuom Finska wifen. sk — — — Riksdagen. Awinnans myndighet. Wid alla rifsdajar motioneras om art caift awinna, som Hun: nit till en wiss ålder, skall blifwa mondia, och un; der innewarande riksmete Har fråga derom wackts at tre sedamoter af bondeståndet. De ha soreslagit: G. Bjerkander från Skaraborgs lan: atto: gift qvinna ma wara myndig då hon fyllt 30 år; Johannes Nilsson fran Malmchus län, med hwilken en stor del af bondeståndets ledamöter fig förenat: att om qwinnan ej wid berörde ålder kan tillåtas att med samma myndighet, som den tjugnettårige mannen råda öfmer sit: gode, henne ät: minstone måtte medgifwas antingen att wara myn: dig under en för henne lagligen utsedd god man, fom frulle wara pliktig att wid föp eller försalining henne råda, ntan att likwål kunna lägga binder i wågen för hwad hon beslutar, eller ock attlefter fyll: da 25 år, deres hon wisar sig hafwa god frejd af underrätt warda myndig forklarad, sedan anhoriga och formyndare blifwit hörde ofwer hennes i säådant afseende gjorda ansoknina; sam: Johannes Bengtsson sörån Chrissianstads län: att underratt måste berattigas att forklara qwin: na myndig då hon företer wederbörande socknenamnds intyg om tillräckligt förstånd att fig sjelf råda. Lagutskottet Har mid nvligen afgifwit betankande afstyrkt bifall såwal till Bjerkanders oh Johannes Nilssons förslag att i lag måtte stadgas att ogift awinna wid wiss ålder är myndig, fom till den sistnamndes yrkande att hon må förklaras wara myn: dig med skylldighet att taga råd af god man. Bland motiwerna för attorfande Har utskottet bland annat hufwussakligen framyallit burusem qwinnan danas endast för ett husligt lif, for en werksamhet inom familjelifwets trångare men derföre icke mindre heliga krets,, och att då hon af eninre inftingt wanligen drager fig tillbaka ifrån detta yttre lif, der hon ör res af så många för hennes kansla oangenama in: tryk, samt sluter fig inom familjen, der Hon finner fin rätta tretnad få har Mnaturen sielf nedskrifwit den lag fom befriar qwin nan från omsorger, hwilka företradeswis tillhöra mannen, till hwars fövdd hon i få många fall måse fly. Näksrätten. Till fuftitieombudåmand-erpes ditionen har den 28 April infommit fonfi 2 6A43 MYWomKVYViA. fars; utfsofferf — — än: —— — k3— — — beslut der Rikets St de beslut e mansränto De sålu ärc: i frär nade chefe det Grip rende; och ledamöterr grefwe S statsråden de redan k bausen, ( Statsråde tillfälle ick Q Malmö de mänga skriften on föras, at rare, som uMdMmi på grundd ska konsu kl. 1 och den försi fundhetdp. Uosala företogo beslutad h skader, son resande so mottogos: nec, och annat ång! giordes a wäntas re Svenk början ar mAvbkv ti oh krigsi 1630 —16: under hö Gustaf, OD Konungen nat oh u Detta f dor imper sina charto benter end 40 sk. blo. i arbetet subscriptic nen dessut fännagifw ja uttaga Första afde deltagande ega att su om en må rewarande daktionen tid obetag utkomma, Gefle d fartyg har ehuru ma besök; de fl. 4 en e styrande n grunds skä som lemna de berätta stule komi Si Under fi ga händels drunknade conditioner städes, Di uppförand betskarlar, wen och ti styra dense bi norra i wafi net,