Article Image
utgitwaren ar Arboga Lidning, klockaren Wahlsirom, fom ar rådhusratten blifwit ålagd at till den 38 dennes ingifwa swaromäl, hwarester jury kommer att walja3. Ör Wahlstrom har å fin sida funnit sig föranlåten att mot karanden, hwars fon Fonuni: niser Törnqwist, redigerar stadens andra tidning, uttaga genslamning för några hr Wahlströms he der och ära krankande beskyllningar rorande den: nes 1346 iråkade bonfurg. — Man läser i Tidningen Kpsala för den 21 dennes: Ander forliden Långfredag samt sedermera både Piskdagen och Annandagen git ångbränneriet utans för Swartbackstullen hela tiden utan ringaste afbrott. Egaren pliktfalldes härför i Tisdags af Fådftugus Rätten till den lumpna summan af 40 Ror bco, det högsta hwartill domstolen lagliaen kunde komma, e: huru egaren på dessa grofwa sabbatsbrott sannolilt mångdnbbelt infortjenat bötesbeloppet; ty eljest larer han icke på detta satt hafwa öppet trotsat lag och författningar samt wanhelgadt sabathens helgd. — Att man på sednare tiden mer och mer börjat inse skadligheten af den utwidgade bränwinsindustrien, har mer än tydligt uttas lat sig i de många, få wäl till Regeringen, fom till Rikösens Ständer ingångna petitics ner om inskräkning i denna, för folkets efos nomiska oc moralifka bestånd, wådliga industri. Flera aktningswärda röster hafwa ock wid Riksdagen höjt sig för en allwvarfam: mare lagstiftning till hämmande af det wår vande elände, fom bränwins-rörelsen fram kallar. Resultatet synes dock blifwa rv da mindre än man wäntat. Botemedlet fom mer nu att hufwudsakligen sökas i ökad skatt, jemte inskränkning få wäl i afseendepårättighet till rörelsens bedrifwande, som ock i afseende på tiden för denna rättighets begagnande. Wi neka ej att derigenom ett steg till något bätt, re är taget. Mycket återstår dock ännu att önska, om det onda skall med roten uppvycs kas. En sådan önskan är och af flere Riksdags Ombud ganska förtjenstfulit uttalad, oc) bland dessa må wi här nämna Kontraftsd: prosten J. B. Runsten, hwilkens tryckta uts låtande 1 Bränwinsbrännings frågan af den 4 sisi. Febr., ehuru synbarligen ej wid det. ta Riksmöte ledande till någon deremot fwa: rande åtgärd, dock wäl förfdjenar att läsas och behjertas, säsom ett ord i sinom tid. Och vå Red. förut miadre förmånligt refererat Runstens motion rörande fattigwården, År det så mycket mera tillfredsslällande att nu funna framhålla en bättre sida af IS MNifds dagsmannawerksamhet. genom att i utdrag meddela hans yttrade tankarom bränwinslag stiftningen. Med anledning af särskilda ut: skottets förslag om bränwinsbränningens in: ställande under Avpril månad detta är, wisar R. denna rörelses otillbörlighet, betraktad ur 3:ne synpunkter, neml. en religiös, en empiricomedicinsk och en juridisk. J det första afseendet, säger han, behöfwer dock här endast nämnas, att det i frägawarande yrket, såsom det bedrifwes för få många yme niga tillwerkningar af bränvin till dryck för menniskor, wäl aldrig fan wara i drifielig mening förenligt med religion oc samwete. Jnför det allmänna omdömets domstol har oc derföre det yrket mer, än någonsin, börs jat anses att wara en fyndig näringsgren. Och då redan wid ett likartadt, ofta åberopadt fall, fom dock war mycket oskoldigare, Avpo: stelen Paulus förklarat ätandet af det fött, fom warit offrat åt hedningarnes afgudar, för fyndigt, i det man dermed gaf anstöt åt be i tron swagare brödernas samweten, få fan wäl oc nu för tiden detsamma med wir da mera skäl sägas om bränwinsbruket, då dess få ymniga tillwerkning, försäljniag och förtäring wäl till oc med är ett trefaldigt frambarande af bränneoffer åt nutidens af: gudar, få nitiskt och hemskt dyrkade och pri: fade med få fasawäckande offerlågor från girighetens, winningslystnadens och njutningås lustans hedna-altaren. Och att man dermed tillika försyndar fig emot alla medchristnas ömtäligare samweten, år wäl få mycket föfs rare, fom jemwäl i det allmänna national: medwetandet opinionen om superiets fyndiga bet, mycket i följd af de i länet och allestädes hörda nykteryhetstalen, numera wunnit få godt fom hela kraften och helgden af en all: mängiltig Sedelag. bDe 2

29 april 1854, sida 3

Thumbnail