örwirrade toner, — toner af fång, såöratt, hädelser oc til och med andakt trän ga, OM jus icke upp til wår Herre, åtmiastere långt I utt staden. Wid dörren vå en ranlig stol sitter en sijöman eller dolik figur med en glädjeflida på knäet oc lev och njuter af lifwets skif. tande tokigheter. Strar bredwid geala en månglerska och en sotarpojic; ty den sednare par illa trampat matronans ömtåliga liktorn fom i anseende till ostadig wäderlek år fadr ligt öm. — Twenne dagdrifware hafwa en liflig rörelse sinsemellan med en flaska äkta veritabel sinkel oc emellan de wäålsmakliga iflunkarne höla de gladeliga fin rön till den ewiges Iof. — Meanniskan år dock en herrlig bild af den helige. Hon trampar med nöje och gamman, med djefwulsk lät sinnighet, låghet och fräckhet det heligaste um der fina stoftomhöljda fötter. Det år til wämjelse uselt, art i ect Kristet land s: och höra en hednisk orgie i stället för Gudsejoasi. När skall den stackars menniskosjälen bli åtmin stone så pass upphöjd och förädlad, att man icke mer behöfwer blifva wittne til en ofwan sanufärdigt skildrad uselbet och cynisk råhet? — Smaret blifwer nu fom altid: endast en fann upplysning, grundlig och frifttig, kan uppfriska och hela den maskstungna menkklighetens hjerta. Man år nästan frestad fråga wåra religions-frihets ifrare på och utom rifsdagen om det år åt dessa och dylika, rent af Guds läfa föreningar fom de ännu bereda en obegränsad frihet; wi för wår ringa del mäkta litwäl ide annat infe, ån att polismakten om den kan i tid förekomma eller beifra dylika omständigheter, hwilka man temligen 0 försynt kallat religionsöfniagar, är i Höga , — grad förtjent af det almännas tacksamhet. — — — — — Utdrag ur ett Bref till en Engelsk tid ning om slaget wid Oltenitz, gruv: dadt på ett ögonwittnes derom afgaf na berättelfe. Nhade just noss efter en särdeles lock lig färd äterwändt från Constantinopel. Han medförde bref från Seraskieren iill Omer Pascha, med uttrock af den största aktning och tillgifvenhet. Han anlände dagen före friden och fart wid Omer Pafchas sida få iänge den warade. De bade den herrligaste vue öfwer hela taflan. Det warsen wacker solskensmorgon, utan töcken och moln. En fakta westlig wind bortförde röfen. De suto på högra stranden af floden der den icke är mer än I eng. mil bred, och fom flodbräd: den vå denna fidan är mycket hög få hade de öfwersigt öfwer den motsatta slätten fom låg få djupt under dem, att ven Rysta el: den strök 100 fot nedom det ställe der Omer Pascha oc hans stab woro placerade. Af: fåren begynte fl. 11 f. m., då åtskilliga Ry: ska kolonner — till ett antat af 10000 man ryckte fram öfwer fältet att anfalla de Turkiska förskansningarne, fom i haft under nats tens lopp blifwit uppkastade af de 4000 Tur far fom aftonen förut hade öfwergått floden. Turkarne hade låtit de Ryska kolonnerna närma fig på helt fort afständ, då med ens de grofwa batterierna i Omer Paschas ar vantgarde från den högra, upphöjda flod. randen öppnade elden, hwilket exempel ge: nast följdes af batterierna på ön samt af kanonerna inom förskansningen, hwilka doc worn öms och endaf 6 tll antalet. N. får