Article Image
ö 3 4 11 USE TIL dl. Detid ar ock lagens mening, och det wore ej så illa, om R. menade detsamma. En mångårig erfarenhet har mer än till: räckligt vitsordat de skadliga följderna af det kringwandrande tiggeriet. Detta onda bar derföre den nya fattigwårdslagen sökt förekomma, dels genom fattigwårdens orbnande inom kommunerna, dels och genoem förbud mot betlande. Äfwen bäröfwer an: förer dock R. Beswär. Tiggerict behöfwes ganska wäl, menar han, bäde för dem, som kunna gifwa och för dem, som bebåfiva få, till kärlefens wäckelse hos de förra, til påminnelfe om afhängighet hos de sednare. Lemnom dem bäda friheten öter, utropar derföre Ni, tiggande om tiggeriets lössläppande, uten att befinna, att denna fribet för den fattige äfwen är en frihet att fwålta, wid sidan af hårda hjertan; och för mån: gen förmögen, en frihet att gifwa intet åt den behöfwande. Det wore säledes endast den barmhertige, fom ansam finge betala fios lerna: en skral uppmuntran för hang mens niffofärlef. Lagen förutsätter dock få mycken kärlek hos alla, alt den fattige ide behöfwer swälla eller frysa ihjäl, och derföre kräfwer ban ock rättwisligen bidrag af alla, efter deras förmåga, för nödens afhjelpande, och detta få, att den fattige ide behöfwer tigga; och hwarföre skulle ban då inbjudas att tig: ga för rostull? Wäl synes R. häruti fpåra ett fåfängt bemödande att Åhäfwa fattigdomen, och onsider göra färdigt det jordparadid, fom dagens roman evångelier förefpegla; men detta på jorden oupphinnliga fållhetå: mål ligger dock helt och hållet utom fattig wårdslagens syfte. Den talar endast om hnödtorftig wård och förförjning ät nöd: ställda medlemmar. Jcke uppblomstrar deraf något paradisiskt wälstånd, icke öppnas dermed något föriofwadt tand, der mjölk och bonung uti flyter, och yifliga njutnins gar af materella tillgångar för behofwets barn äro endast af R. upptäckta vägringar, dem fattigwärdslagen ide känner. Nej: fattigdomen blifwer nog ändå alltid fattigdom, äfwen med den nödhjelo, fom lagen för den anwisar, oc är han tillika, såsom R. få fur blimt uttvocer fig, det nya förbundets Ens gel, hwarmed dock Hittils menats något helt annat, bwarföre skalle då lagen klandras för det, att ban tagit denna Engel i fitt omhuldande beskydd? Med råtta har R. gjort skillnad mellan det redliga och etedråg: liga bettlande, men denna skillnad blifwer dock mindre lätt att kontrollera, om den fattige skall wandra mellan hwar mans dörr, ån om han, under tilfynen af en ordnad fattigwård, fan hällas till arbete, l)dnad och stillhet. Dertill funna äfwen anwändas de arbets-och korrektionsanstalter, hwilka äfwen N. i 7 afdelningen af sin motion ganska rif: tigt förordar. Det är för of fägnande att efter få många divergenser hafwa träffat wår Författare li en punkt, der wi med har nom funna fullt instämma; och det hade war rit önskligt att denna punkt warit den enda af de 10, fom motionen omfattar. Och di wi hår sluta wåra anmärkningar, wilja wi endast tiligga, att de ide härflutit från näs gon personlig owilja, ty R. är onckligen wida båttre än sin motion, utan endast åsyftat omdömets tillrättaförande i en fråga, der nog mycken skymning ändå fördunklar synkretsen. Motionen har blifwit tryckt och spridd. Det syntes oss derföre billigt, att den äfwen borde göras till föremål för en granskande uppmärksamhet, äfwen utom det utskott, som har att närmast bereda Def än: nu ofända fast icke twifwelaktiga, öde. Wi bekänna äfwen gerna, att wi, wid dej ger nomläsande funnit många sköna, sanna och wältaliga tirader, men att wi deremot safnot den grundlighet, sakkännedom oc) fam: manhållning, fom fordras för att tillfredsställa en lugnare pröfning. mn Man läser i Norrbottensspoften följ. rift: Om denstore Goa. — OO2 TREE STI RA — — e ———— — — ä —— anninii—

25 februari 1854, sida 3

Thumbnail