sakning är utrönt art barnet dött af wada medelst qwäfning. — Rådhus Ratten bar genom utflag don 13 dennes dömt förr nämnda vigan Kögbom, fom bewisligen med uppfåt afdagatas git fut barn, att mista lifwet genom bald buggniag. Utslage: är understäkt Konat. Swea Hof Rätts pröfning. Högbom är sodd i Nysätra 1830. (Ö.P.) Sundswall den 18 Februari. sor Westerdayls gifne Soirec, sistlidne Thorsdag war mindre besökt ån den förra; lifwal lärer samlingen ha uppgätt till ett antal af omkring 100 personer. Sr Wenerdahl ajreste Härifrån siaden I går till Östersund, ser han ämnar gifva in Soiree i morgon; hwarefter han tar wägen söderut, titt Öndikswan, Södcryamn, Gefle oc) widare till Fahlun. — Bland kuriositeter från Riledagen bar i dessa bagar hitkommit en broschyr, om 24 sidor, innehållande en motion i Presteständet ven 14 sistl. Dec. of I. Vernhard Nnunsten Motionens föremål är onekligen af stor wigt, ty den gäller fattigwärdslagen, deri Runsten orkor, wifa wigtiga förändringa:; och bwilken skulle ej gerno fe, att denna lag kunde bringas tib all möjlig fullfomlighet? För att winna detta ändamål, eller för att åtminstone komma detsamma ett och annat feg närmare, än bittills skett, fordras dock en erfarenhet, ett skarpsinne och en menniskokännedom, fom ide fallit vå allas lott; i brist på bwirka egenskaper ofta bänder, att förslag framträda, stundom med fora anspräf men uran nytta för saken, och någongång äfwen till dess skadc. Såfom sadant anse wi det i nyssnämnde motion af Or RNunsten framlagda förslaget till fattigwärdolagens förändring; pwilket, om det antcaes, skulle leda till upplösning af att ordnad fattinwärd.Det skulle wara oss obegripligt, huru en få lärd och beläsen man, fom Herr Comrattes prosten Runsten kunnat framkomma med ett sädant förslag om ej kändt wore af föregärm be företeelser, att R. vger en öfwerwägande böjelse, att göra parodora till föremål för fina wältaliga afhandlingar, hwaraf denna strift öfwerflödar. Nägra erempel derutur må bår citteras. Bland de fel, fom R. i wår fottigwärdslag anmärker, är att fattigwärden blifwit ställd vå en blott werldslig for hwarföre ban och i motsatt rigtning yrfar, att ingen fattig borde förr worde hulpen, ån han ockfå worde andeligen fattig (sid. 3) Hwar fattigwärdsstyrelsen skulle hemta betoget om denna andeliga fattigdom, år ej hår uvps gifwet; men gifwet är att den fattige finge swärt ratt ett fådant prestera, oc) kunde detta icke ske, så egde ban, med hr R:s tillätelse, laglig rätt att blifva obhulpen. Detta wore ju en christlig fattigwärd! Det är wie. ferligen en gudelig önskan, att den fom 10: fer timlig hjelp äfwen måtte söka andelig förbättring, men sätter man den sednare fir fom nödwändigt wilkor för den förra, få torde mången fattig wara från all fattigs wårdshjelp utesluten — åtminstone här på jorden; emedan det andeliga fattigdomsbewiset näppeligen torde kunna med fåters bet utfärdas af någon annan än den allwetande. Ty ide år saken dermed bjelpt, att fattigwärden, få fom R. yrkar, ställes under fyrkans målsmanskap, och att kyrkoherdarne eller deras medhjelpare i embetet blifwa sjelfskrifne ordförande i def styrelse; allden: siund den synliga kyrkan lika litet fom den äfwen synliga sockennämnden får upphäfwa sig att, såsom den katholska Hierarchien, af. funna domen öfwer den inwärtes menn: stan, fom endast af Gud fan ransakas och dömmas. Det torde ej undfalla läsaren att sontania tenningar. F. d. pigan Brita Chris fiina Schärlund eller Laredolter från Nerike fom bodt bog artillerikonsiapeln Afker utthu: set N:o 13 wid Destra Humlegårdsgatan, hate aflidit och Hedmans husirun dlifwit an: modad att swepa liket. Jngen bade afwcetat att den aflinne innedade mera penningar än 1416 rdr blo, fom blifwit insasta i juftittes kollegium; men hustrun Hedman antrvåffade å den aflidnes bröst ou skinnpung innchällan. de 372 idr rge, som Hedman illlegnade fig och delade med sin man. Wid polisförhörct erkände hustru Hedman stölden, men mannen nefade till all delutighet deri, eburu uppe lyst blifwit att ban anwändt en del af pen: ningarne. Målet anstår för 5tterligare upp: s)sningars winnande. Reflektioner öfwer sriget. Krig beter det sicifwa tidningarne, numera i alla ktutar och fom förr ide inuchöllo annat än bränwin bafwa numera helt och välter förglömt klarpannan och antagit en riftig krigisk uppson. Man befarar krig och detta icke nägot smäkäbbel fäfom te flesvig: holsjeinska skärmotslingarna eller den skånsta promenaden, utan ett genomgrirande furos peiskt krig, pwiket nästan år delsamma fom ett werldsfrig. Det är icke nationerna som rus:a fig till fejd met fina föråldrade flata: slick, fina falska wanor och fördemar eller fi na yttre lidanden, sålunda ingen ribetens revolution, fom det år fråga em, utan ett frig som uppgöres oc bestammes i format. ternas fabinetter. DÅ Napolcon föll och bans frigeraferi, bwilket fostade Europa öf wer 30 millioner menn:sior, war tillinta: lupet, få tilldelade fig de fem mäktigasie fia: terna wäldet i Europa, och det år dessa fom i benna stund halla den poliska wagskälen i sin band och bestämma Europas öden, Vlir det k:ig mellan dessa, komma de smärre far rerna alltid att ligga emellan och dragas med eller mor fin wilja antingen Åt Oct ena båls tet clier åt det andra ech i så fall blir fri get ett werldokrig. Det är wäl sannt att det gäler att de segra den ryska kolossens öfwermalt, och man får nu fe om Napoleons u-sago slar in utt Europa antingen blir rcpudiikanstt eller för sockiskt. Troligtwis blir vet ingendera, ty sedan man flagits en stund och förspilt sit: folk, få blir det fred oc man kommer å ömse sidor att betala fina wackra frigs: omfosinader, men stattrna bufwa i det pela fom förut. Alla Napvolcons blodiga fejder skaffade wisst ide Frarkrife några stora eröfringar. Men man gläder sig i boys pet öfwer att rossarne skola få stryk icke der: före att man föraktar enwäldet och defponss men. Likwäl blir det alltid Swerige, fom bär vå ett eller annat sätt fommer att fitta emellan, det må för resten wilja wara så neutralt som helst. Att wi få rörelse i stersjön år helt nar turligt, så wida det blir krig mellan England oc) Nossland. Begge komma äfwen att bes gära en eller annan fast punkt på swensk botten, t. ex. på Gottland och det fan äfwen hända att man will befäfta fig wid Örefund. Het fan aldrig undwikas för England att cj behöfwe sända en observationsflotta till Östersijön för att skydda sina och neutrala länders bandelsskepp derstädes. Det fan åf wen hända att England will der gå offen: fivt till wäga och bombardera Åland, Cron, stadt och kansse sielfwa Petersburg. Det gäller då att taga sitt parti med försigtighet och af twå onda ting wåller man gerna det minsta. Bättre således att hålla fig till Engs land än till Ryssland. DÅ fan man blott hålla god min till def en engeist flotta är i Mastos at 8 fan gerna ryben fomma DÅ) bes — ——— — ——— — ——— —— — — — — — —— ——— — ö Ffa stisla fom wid sörliden posidag och den egentliga omsättningen har hufwudsakligem egt rum i torghandeln, hwilken äfwen i dag ha: de god tillgång att erbjuda. Spanmål och Bränwin. Swete noteras utan förändring a 28—32 rdr stilla. Råg-pvriset är äfwenledes det samma fom wid sista börsdagen eller 191—20 R., oc ungefär enahanda pris har i dag blifwit i torgmarknaden betalt efter warans qwalite. Korn 15 rdr 24 a 15 rdr utan kända afa färer. ÄUrter: 18 a 23 rdr. wid obetydlig afsättning. Hafra: It a 10 rdr J Bränwin märkes ej heller någon fyöns nerlig afgäng, ehuru priset ånyo år deftines rat och numera noterad a 1 rdr 181—1 vdr 18 st. — Kosmorvama, Fogel och Kouftsamling. Nya Foglar och Kosmorama äro uppställda oc förewisas i Casinetta, bwarje af ton från El, 7 till 9, med undantag i more gon. Söndagen, då början sker kl. 6 och fös resällningen fortfar till fl. 9 e. m. Jnträdesafgiften är 16 sk. för äldre och 8 ff. allt vio för barn och tjenstefolk. Ösgevad. Till Salu Finnes: CLSZSZ :(( 2E: Z 8. 5 9 -—7 3 2Z2 2 S2 3 2— — 4 — 2 — DÖ A — — 025232 mm — å 2 5 2 2 2 3 2 A 22 2T2 2 3 8 2 —— 5 — — E. 2 2— —2 25. 2 — — — O — un LI DAR — 2 7 4 — — 2 2 — 2 2 3 2 7 I Ö5 OC — — z 2 Z2 7 2 7 fed Tillwarataget. En Thesked år uvphittad utanför Casino som af egaren återfåg då anmälan göres hos Hampus Enauist. Diwerse: Hugade spckulanter fom wilja ataga fig Bewäringsskyldighet för innew. år, torde med första infinna sig bos Hr G. I. tadin i Sundswall, försedde med Prestoch Läkarebetyg, då närmare öfwerensfommels jer kunna tråffag, — Rättelse: J föregående numret 3 sidan, 3 spalten 3iraden nedifrån, får: dolerum, läs: delorem. Watt Patrull: