BA NÄÄ — Du får Munkaby, och då år werkligen både du oc) din hustru förförjda. — Emmy skakade på hufwudet och tänkte: Det will icke bli bra. Följande morgonen, då Darley mar ett 0: gondlic ensam med fin fyher. frågade haa heane: — Emmp, är du werkligen lycklig? — Ja, så lycklig man kan wara med så många lefnadsbekommer, som wi ba. Wår älosta gosse måne snart skickas til skolan, vav. pas tid är så upptagen, att han ej sjelf längre har tid att läsa med honom. Barnea wäxa lid, och om wi ej få slörre inkomster så blir det mycket swårt. — Öm du kunde besluta dig till en fak få lofwar jag dig att sörja för dig och dina barn. — Swad menar du? — Att skilja dia wid Sejerliag. — Sr du wansianig! — utropar Hon före skräckt. — Jag skilja mig mid honom ... aldrig . . . aldrig . . aldrig! — Men han är ea aniichrist; Han drager både dig och barnen med fig in i det ewiga förderfwetj och det blir du, bär höjer han rö. fia, fom kommer att answara för dina baras olycka i en annan merld. — O min Bud, Arthur! Du wet icke hus ru du med dina ord marterar mig ... tyll! (Forts.)