af Krim få wigtig för Nyssland, och wid en af desamma har den Roska regeringen anlagt det fora marinetablissenentef Scbastovol, dwarifrån den kejserliga flottan oeherrskar Swarta Hafwet och oupppörligt hotar det Turkiska gebitet. Wisserligen är hamnen wid Sebastopol en af de skönaste i Europa; naturen sjelf har anlagt venna präktiga redd, hwars armar bilda en mängd bassiner, fom äro förtraff ligt passande för en flottas behof. Den for ra redden, fom firåder sig från wester till zster och gör en inskärning i det tare af fan: Det, har en medelbredd af 1000 meter oc ett djup af 60 till 70 fot. Den tjenar tili station för hela den activa delen af flottan på Swarta Hafwet. J förbindelse med den: na får en mindre Hamn för firtogs byg gande. Der finnas dockor, i ywilla 2 Minies stevp och 3 fregatter samtidig: kanna byggas. ramför docöorna ligger doc bassinen med ett wattendjup af 30 fot. När steppen åro färdigbyggda, så blifwa de genom det i Dart forna genom 3 slussar inledda wattnet, hwars yta ligger 40 fot högre, utförda i bassinen. Dessa slussar erhålla sitt watten genom en kanal, fom står i förbindelse med en 4 och en balf mil derifrän belägen fjö. Kanalen gär på ett ställe 240 fot, såsom tunnel, genom ett berg. Def wetten förser tillika flottan med drickswatten och år för detta äns damål en särskild reservoir anlagd med Aps parater för wattnets renande gram föl och Hamnen wid Sebastopol der nemligen a! en gansta stor olägenhet. Dess waiten bwims la af ett slags maskar, fom sönderfräta ffevps: plankorna, och ofta göra fartogen inom 2 eter 3 år obrukbara. För att förekomma denna olägenbet, deslöt man att fylla dock bassinerna med fört watten och inledde till ben ändan i desamma en liten flod, fom par sitt utlopv i den stora hamnen, men det wisade sig fnart, att det just är denna flods slemmiga watten som till bamnen förer de maskar, från hwilfa man wille befria sig Hwad nu beträffar sielfwa flottan och de widt omtalta befästningarne, öfver hwilka Rossarne äro få stolta och hwilka de betraf: ta fåsom ett nyare konsiens underwerk, få blefwo 1831 til förswar för hamningängen 4 nya fästen, Konstantin, Alerander, Amiralt: tetet och Paul byggda, Hwilfa förökade bats teriernas antal til U1:. Dessa 4 fästen, hwilka bestå of 3 etager batterier, hwaraf h varje räknar 250 a 300 kanoner, tyckes mid första anblicken ganska fruktanswärda, men de äro mera egnade att i fredstider imponera på folket än att i krigstider förskräcka fis ender. Deras höga läge öfwer hafsytan och trefaldiga wåningar göra dem Helt och hål. fet förfelade, och en flotta fom will tillt vin: ga fia ingång i hamnen skule föga låta hin: dra fig af dessa 3 dubbla rader af kanoner, hwilkas horizontalt rigtade fulor på sin höjd stulle stada skeppens tackling. Lika förfelad är fästenas inre inrättning; hwarje wåning innehäller en mängd af rum fom ligga in: wid hvarandra och af hwilka hwart och ett gär i samband, förmedelst en liten dörr, med ett galleri fom går omkring hela. byggnaden. Alla dessa rum i hwilka kanonerna stola serveras äro få trånga och lemna få litet friff luft att röken af några fanonffott är tillvådlig att göra artilleristernas tjenit ytterst swår. En annan större olägenhet lige ger! der byggnadsfätt, efter hwilket fästena ro uppförda. De äro byggda af grof false KP an viinaa farafäls Arn (8 allt i Rossland, få blinda och wid försa anblicken, men ut: hälla ide en närmare pröfning. Embetsmännens underslej förekommer ispnnerher i sjö-arsenalerna. Förgäfwes befaller regeringen att köpa det bästa :räwirke och de bära materialier; alla def ansträngningar firanda mot embetsmännens corruption oc) snikenhet. Skeppens material är derföre i allmändet dålig; ofta äro de inom nigra är ovugliga. Dertill kommer att ffeppsplanfor: na wanligen förfärdigas af gran od furu fom wäxa i fuitiga och sumviga trakter och derföre lätt öfwergå till förruttnelse. Dessutom saknar Nyssland dugligt sjöfolk det äger trotts alla dess anslrängniagar uns der 150 är, ännu ingen handelsflotta fom flår i något förhällande till frigåflortan och ur hwilken der kan recru:era fina matrofer. Det västa sjöfolk wid Swarta Hafwet äro ännu alltid Kossacker och Greker, men de äro långt ifrån tllräckliga att bemanna den stora flottan; också äro Grekerna sedan Grekland blifwit ett särskildt fonungadöme, ide få lätt att erhålla. Furst Woronzov har derföre anordnat att innewänarne i alla bys arne utåt kusten äro fria från all flags skatt mot willkor att allt ungt folk skall tjena 5 är i marinen, Utom Sebaftopol bar den Ryffa littoralen fått betydande vunkter. Först Theodosia eller Kaffa erbjuder åter en god hamnz redden wid Kertsch har blott ett ringa djup och den norr om Kertsch beligs na fäsiningen Jenikale förswarar blott ofull komligt ingången till Asopska sjön. På sådant sätt är hela Krim gifwet til pris för ett angrepp från sjösidan. De trupper, fom skola skickas till dess förswar. mäste först marschera genom ändlösa stepver innan de hinna fram till hafskusten. Städerna wid Asovska sjäön funna blott skyddas från sjösidan, bwilket deremot i anscende till det: ta hafs bestaffenhet är otterst swårt; dessut om kan Ryssland endast i det fallet behalla Georgien och Circassien, om det är i besittning af sjöwägen. Utbryter derföre ett fjör frig med Ergland och Frankrife, år Ryssland bragt till den alldra swåraste belägenhet. För att fullständiga deja uppgifter angår? ende Sebaslopol och den der förlagda flottan göra wi följande tillägg: Öfwerbefålhafmwa: ren för bela ryska styrkan år Furst Mntfhi koff. Den närmast honom i befälet stående är Amiral Berch. Swarta Hafwets activa sjöstyrta utgöres af 4:de och Ste divisionerna — od) belöpa fig för närwarande tid 13 linieskepp och 12 fregatter. Hwarje division bestär af 3 brigader, af hwilka hwar och en innebåller 3 linieskepp och 2 fregatter. Den å:de divisionen slär under befäl af vice Amiral Salmapanfiy, och den 5:te under vice Amiral Nakhimoff. Besättningen på bwarje linieskepp är 1.000 man. Utom de 18 linie steppen och 12 fregatterna, indelie i 6 bris gader, inbegriper flottan på Swarta Hafmet åfwenledes ett wisst antal fartyg af lägre rang, såsom korvetter, briggar, åängpafetbås tar m. m., och finner man således utt den till antalet år ungefär lika stor med de förenade afdelningar af Engelska och Franssska flottorna, fom nu inlupit i Swarta Hafwet hwilka enligt de sista uppgifterna utgöras af 32 eler 34 skepv. Såsom krigsskeppen (0.1 t—LLLLVhro — ————— Sjöfarts underrättelser: Sept. 26. Jreae, Arbman, ank. t. S:t Fran, sisko. Nov. d. 18, klarcrat til Gallao. — s. d. Polstjeraan, Råberg, ihebora till Algicr. — 4. Åboro, Luadsröm, har under resa s Fried t. Syra den 27 Dec. efter ut löpande ur Venetianska Bollen, träffataf en förfärlig orfav, fom bortstet märs feglen och focken, ehuru de woro uppgi gade och förhalade med reftaljor od gärdingar; samt gjorde annan skada åskan flog ned i slortoppen, gick utfö slo Hål i bagbords pumpen, lösbrö bräder or pumpfotel m. m. Fartyge dar inkommit till Syra med läcka a den hårda arbetningen under de swåt stormarae. — 6. Nordstjernan, Pettersson, — Ckristina, Pettersson, ankomaa fr. Ren cafile till Livorno, — f. d. Arctos, Friberg, ank fr. Stockhol til Bercellona. — 8 Meotus, Nordin, afg. fr. Barcelor till Malio. — 9. Argo, Thurdin, afg. fr. Marfeille ti Brata, oilleström, afg. Lyoa. — 10. från Ta mouth, den 13 auk. t. Bristol. — tt. Franzen, Fehranröm, afg. fr. An werpra, den 15 inf. til Shields. 16. Eolus, Traor, ank. fr. Hult Sholds. s. d. Aana Cbrisline, Wedin, Falmouth til Antwerpen. — s. d. Armida, Trapp, afo. fr. til Götheborg. 17. Bore, Hammarluad, ank. fr. G soway til Cardiff. — s. d. Rarcy, Brogren, afg. fr. Sund (and t. Delsingör. 19. Swea, Pettersson, ank. fr. Oda till Qutcensiowa. . d. Skandia, Beraenstråhle, afg. M Marjeile til Alerandria. 20. Torlades, Göthe, afq. fr. Newceaf til Barcelona. s. d. Maanus, Pettersson, alg. fr. Ha til Cardoff. s. d. Fåderneslandet, Hultia, segelkl. Barc loaa til Alexandria. 24. Eros, Sberg, segelkl. fr. Oslende Harilepol att lasla för Constartinopel. ——— MUSIKALISK DRAMATIS SOIREE, ifves af undertecknad med I näget biträde å CASINO-TH A TER, Thorsdagen den 16 Fe 1854, då till slut gifves DEN MUSIKALISKE INSTRUMENTMAKARE vidare tillkäannagifves, genom fischer. ant. . Sv — afg. Falmor 2. WÅSVeÅeDÅrA Flöjlist från Stockholm. Tillwaratager. äv någon tid sedan uppbittades weste Staden en Huggsyra fom egaren far terfä då anmälan göres hes D. J. Byströn Diwerse: