sit PILLA VE art, Usäm bänder af OMM I 1352 års fiskeriladga från äldre författnina bibbällna wilkorliga föreskriften om de trå: lag, fom till fiskekärl må anwändas, för ns dackning af saltade fiskwaror, ämnade till fa: u, begagna af tallwirke förfärdigade kärl. — Nedanstående wigtiga handling, hwar, om delwis förut warit berättadt, må nu, fe: dan den redan warit synlig i Sweriges of: iaella Tidning, äfwen här i i fin helhet in: agas. Den år af följande lydelse: Note, ufsänd den 13 December 1833 till Kongl. Ma::ts Beskickningar, för att meddelas RNegeringarne i Athen, Berlin, Bremen, Brisfel, Konstantinopel, Florens, Hang, Hannover, Hamburg, Lissabon, London, Läbeck, Madrid, Neapel, Oldenburg, Pa: ris, Petersburg, Nio Janeiro, Schwerin, Strelitz, Tnrin, Washington och Wien: De politiska förwecklingar, fom yppat sig i soljd if den Ottomanniska Portens utgångna kfrigsförkla: ina, afwensom den forestående möjligheten af ett jofrig, hasfwa gjort till en pligt för H. M. Ko: nungens of Swerige och Norige Regering att egna in allwarlig nprmarksamhet åt de tilldragelser, hwilka deraf kunna blifwa en följd. Des uppriktiga önskan ir att bibehålla oforkrankta de wanskapliga förbindel: er och det goda förstand, hwilka sa lyckligt räda nellan de Förenade Rikena od alla Europas Re: jeringar. H. M. Konungen af Swerige och Noris ze, fom ingenting lifligare önskar än att midmafkt: hälla oh giiwa okad styrka åt dessa förbindelser, an: ser derföre säsom en pligt att ej lamna de salunda wanskapligt sinnade och allierade Makterue i ofun: nighet om den politik, fom H. Maj:t har fer afsigt att i ofwan antydda händelse följa, till winnande af detta mäl. Uppmanad, ej mindre af den uppriktiga wanskap fom förbinder de förenade Rikenas oh Danmarks Konungar och Folk, än ock af de gemensamma in: treken cd) politifta grundsatser, fom ömfefid:gt öd: ja och syrka hwarandra, är det fom H. M. Konun: gen uf Swerige oh Norrige har funnit Sia befogad att i framsta rummet, träffa aftal med Sin Höge Wån, Allierade oh Granne, H. M. Konungen af Danmark, i affseende å de åtgärder, hwilka borde widtagas till åstadkommande af en samwerkan, egnad att, genom dess fullkomliga ofwerensstämmelse, un: derlatta tillämpningen af det öfmerensfomna fyfe: met. Sedan dessa framställningar funnit det gynn: samma genswar, fom man egde rätt förmoda, har undertecknad, H. M. Konungens af Swerige och Norrige Envoyce Ertraordinaire och Minislre Plees nivotenitare (Chargee dAffaires hos H. M. N. N. (i i kraft at de mellan de båda Mo: narkerne träffade öfwerenskommelser, erhållit fin Konungs befallning att bringa til N N. Miniftes res kännedom de allmänna grunder, hwilka H. M. Konungen af Swerige och Norrige ansett Sig böra fafstalla till bestammande af de förenade Rikenas stallning för den beklaganswarda händelfe, att fiendt: ligheter skulle utbryta mellan med Kongl, Maj:t allierade och i wanskapligt forhällande befintlige Makter. Det spstem, som H. M. Konungen af Swerige och Norige har för aLrsigt att oförändrade följa och tillämpa, är det af en sirang neutralitet, grundad på öppenhet, opartiskhet oc en fullkomligt lika aft: ning för alla makters rätt. Denna neutralitet stulle enligt de båda Hofwens gemensamma uppfatt: ning ålagga H. M. Konungens af Swerige ech Regering foljande förbindelser, samt lillförsakra denna Regering följande fordelar: 1:o Att wid de stridigheter, hwilka möjligen fun: na uppstå, afhålla fig från allt deltagande i defam: ma ware sig medelbart, till förmån for den ena af de krigförande makterna, och till skada för den andra; 2:o Att tillåta de krigförande makternas krigs: och handelsfartygs inlopande uti Swenska oh Norska hamnar, under förbehåll likwal för Kongl. Maj:ts Regering att utesluta forstnamnda fartvg från tilltrade till, följande krigshamnar, nemligen: Stockholms, innanför Warholms sastning; Cyritia: nia hamn, innanfor befastningarne wid Kaholmen, inre redden af Norska militarstationen mid Horten; Carlstens oh Carlskrona hamnar, innanför befäft: ningarne, och Slitö hamn wid ön Gottland, innan: for batterierna wid Eneholmen. De fundhets: och polisstadganden fom omftändig: heterna kunde hafwa gjort eller göra af nöden, stola naturligtwis iakttagas oc bållas i helgd. Kapare ega ej tillständ att inlöpa i de förenade rikenas hamnar, eller att uppehaälla fig på deras redder. 3:o Att tillstadja de krigförande makternas far: tyg att uti de sörenade rikenas hamnar forse fig med alla de waror och gods hwaraf de kunna wara i behof, med undantag af sådana fom hemfalla under be: namningen krigskontraband. 4:o Att utestänga från Sweriges och Noriges hamnar införandet af uppbringade fartyg, med undan: tag för bestyrkte fall af sönod, — deras dömmande få: fom förbrutna eler deras försaljning; och slutligen 5:o Att uti de förenadr rikenas handefsrörhållan: den med de krigförande makterna jörblifwa i åts 4 besa! tEtT 1:19d Åmn.e: Chtdprade od i werkliRnhertu tilldagab agte blokader. Eådana aro de allmonna grunderna för den ne utrala slallnina, hwilken H. M. Konungen a Spwerige oh Norrige har för afåat att intaga, fö den handelse att kria Mulle utdryta i Europa. Å Maj:t gor Sig förmwifad, att de stola erkannas få fom ofwerensst:i:mande med follrarten, samt at deras nogaranna och ovartiska tit on pning stall go ra det för Konsl. Maj:t möjligt att fortiarand med de mä st pligt sinnade och forbundne Maktern. underhålla de sörbindelser, fom K M:t, för De Folks wal, få hogeligen dnstar marna från hwarj afbrott. — Fortsättning från föregående N:r a Doktor Säves Motion om skolregleringen Oaftadt såäledes wid der Swenska Elemen tar Lärowerket, efter reoraanisationen af dene Juli 1849, röjes i allmänhet en förbättring och ett återwaknadt lif, erfar man likwäl at på många ställen, ter det nya af åtffilliga orsaker ej wunnit fast fot, eller tillbakahålle genom bristen på en fast ordnad författning bar inträdt en osäkerhet och ett tillbakagäende fom wäcker farhåga att sjelfwa den grund wal af Skolars gemensamhet och enbet, fon just war wilkoret för det af Rikets Stände är 1848 bewiljade betydliga anslag af 90,00( rdr bko, fan warda rubbad. ÅÄfwen fan ma befara, att de få kallade befparingarne pi Elementar Lärowerkets anslag med mindr plan anwändas vådillsättningen af en mäng! Duplicanter och Extra lärare, enär medler anordnas icke på grund af nägon allmän öf wersigt, utan på Cphoral:Styrelfernasg blott hemstäban fom få wittnesgill den må war i afseende på det eller det stiftets lärower dock såger ingenting om andra siifts och lä rowerks relatiwa och möjligen wida större be hof. Huru skulle ock en så beskassad allmän öf wersigt af Ecclesiastik Ministern kunnat er bållas då såsom jag i Departementet erfari inga årliga berättelser om lärowerken tu Regeringen ingå, enligt hwad sista Skolre wisionen derom bhemftällt, och när dessa ffol rewisioner sjelfwa, till hwilka berättelsern bwart tredje år borde afgifwas, numera upp hört. På sådant sätt endast fan förklarat hwad fom eljest wore en gåta, att Upsal Kathedralskola utom fin ordinarie stat fur nat erhäha twå Ertra lärarare och fem dur likanter för utförande på statens bekostna af en förändring af Lärowerket som icke ege fin grund i Citculäret af den 6 Juli 1849 under det att Sundswalls Skola, fom ställ fig detta Circular til noggrann efterrättels och i wisst afseende äfwen Hudikswalls lärt werk, ehuru understödt af sin underwarand Ephorus, ej kunnat erbälla den begärda rin ga lärarctillökningen, hwilkens aflönina des fa städer likwål förbundit fig att td betydli del sjelfwe bekosta. Ett sådant mårkligt cer tralisationssyfte wisar afwen Skara Don Capitel, fom för det äldre Lärowerket be stådes behållit 17 lärare, men förordar We nereborgs Högre Apologistskolaos, fom i fler år år behöft 2 a 3 duplicanter, reductio till blott 4 lärare, oaktadt staden och orten underd. petition bedt om skolans utwidgnin, efter att få behålla ätminstone de lärars, so den egde. Jag bör dot nämna äfwen e molsatt och glådjande erempel, att Linköping Stifts äldrige Ephorus i underdånighet ti styrkt utwidgning till fullständigt Lärower med förenade bildmmgslinier af Wesserwil Högre Apologistskola, fom från att wid si stiftelse 1839 ega 55 läriungar, numera f tillwäxt att den eger 117 alumner. Jag har med dessa anmärkningar ej we lat fåra något stifts Epborus eller domec pitel, hwilkas olika mening i tläromerföfri gan jag skall göra all rättwisa; och lika lit har jag welat tadla Regeringen eller depar tementå:chef för er fördröjd reglering, hwar till kunna finnas ätskilliga hinder, fom jag fånner, och förnämligaft den afsigten att min na någon tids erfarenhet af det nyas wer! ningar, få widt det blifwit infördt. Efte min öfwertygelse fan likwäl detta prowist riska tillstånd fom nu fortgår på femte år ide längre fortfara, helst äfwen nybyggna af lärohus i flere Stift förestår och sådane o ter i tid behöfwa underrättas hwad de i aff end