Ing ar i utlänom jord, ande pris, tum för rom nine för på. nna Ha: tyde ades ut: fwit pp: från tad, Sarl fort d af om: sig och tack unatt igan får: och eslut agg: ngen en ej h att warega be: rrska win: fitta deles octor ide i t och t att mar: blife t den i fin i fig myss t dets n in: ll orir en Uffe, irku ägon måne om8: rjunåsom 5 att e uns Lärde Re: hördt Och örkof först ar.Ländtli nt att imera or för man: instatambtreilna Täafster och ett mylt alimaniigare Sid lopp af lärjungar. Wisserligen hafwa äfwen Cirkulärets öfriga föreskrifter eller medgif. wanden, nemligen om indigenatsrättens uppe börande walfrihet ifran wissa läroämnen, ämnesläsning för lärare oh lärjungar, håre till bidragit; men som allt detta mer eller mindre sammanhänger med eller är en följd af de båda Regermgsdesluten om bildnings: linternas sammanslagning samt GBymnafictt, kärdoms, och Apologistskolornas förening till ett sammanhängande Lärowerk, så trot jag mig utan fara för miftag funna påftå, att det är den förstnämnda oc nu i utöfning bragta grundsatsen af Sfolans gemensamhet och enhet, fom näst Lärarnes berömliga fam: werkan, framkallat denna Skolans förkofran samt inom densamma wäckt ett nytt lif och en ny täflan. Men med tacksamt erfännans de af de flora fördelar fom reformen af d. 6 Juli 1849 medfört, måste man dock Heklas ga, att densamma på många ställen blifwit få ofullfomligt genomförd. En anledning dertill låg wäl redan i det Nädiga Circuläret sjelft, fom då der, för att ej stöta för myc: fer emot, wille gifva planritningen endast till den nyafjorganisationen lemnade ät wederböran de sjelfwa att efter olika lokalitet och förhållans den fullborda byggnaden. Detta skedde mwis. serligen efter de anwista grunderna, få långt be räckte, men der bestämda föreskrifter fak: nades, efter Localstprelsernas skiljaktiga äsigter. Omdildningen skedde i liberal, forrgås ende rigtning, der Ephorus och pluraliteten af Lärare få mille, men strängt återhållande anda, der en majoritet af conservativa rådde. Så uprkom en mårfbar olifftämmigs bet i denya grundsatsernas tillämpnina, fom haft till följe att det nya skolsystemet på många ställen ej wunnit fast basis oh att på andra det gamla åter börjat rätta upp fig, hwarigenom bog Elementar Lärowerket i det hela röjer fig en olikformighet och en obestämdhet, fom ej långe fan fortfara utan att hota den nya organisationen med undergång. Den öfwerklagade skiljaktigbeten emellan wärt lands Elementar Lärowerk bewisar fig få i affeene de på Lärare fom pä larosätt. Jag ber att få fästa Högwördiga Ståndets uppmärksamvet 1:o på Lärarne, nemligen på deras olika anstäflning, göromål, aflöning, befordringstur samt förbållande till antalet af lärjungar. Jag will ej ingå i den grannlaga frågan, om de äldre genom fuumakt tillsotte Lärarne kunnat tillförbindas de wibare skoldigheter, fom den nya organifattos nen fordrade. Jag anmärfer endast, att då Circuläret af billtahet åt Gymnaftai-tårarneg fria begifwande öfwerlät, om de wille åtaga fig annan och lägre underwisning, än dem i följd af innehafwande tjenst tillkom, hwil fet af några ganska förtjensifullt stedde, af andra deremot wägrades, så blef deraf en följd att på det Skolans stadium, der nämnbe Lärares underwisning upphörde, der må ste den af andra fortsättas, och då äfwen Collegerne woro fullt sysselsatte, få måste ludorna fyllas af Extra Lärare och Dupplis canter. Häraf det märkbara missförhållande mellan de högre och lägre Lärarnes under. wisningstimmar, att då en Lector, fom äf. wen upptages af Confiftorii-gåromål, läser endast 10—12 timmar i weckan, läser en Collega ända till 32, samt emellan äldre och yngre Lärowerk en ej mindre disproportion af Lärare antalet till mängden af lärjungar. To under det att de gamla Lärowerken bes höllo de Lärare de förut egt, och dertill fins ge en ej ringa förökning af nya, låt man en stor del af de yngre lärowerken bero wid den lärarestyrka de först wunnit, oaktadt för: troendet sedermera tillwext och lärjungarnes antal nästan oupphörligt ölats. Så har t. er. wid Östersunds Skola, der problemet af bildningsliniernas förening blifwit ganska lockligt löstgenom 6 ordinarie Lärare och en Dupplicant, oh der antalet af lärjungar fee dan år 1847 ökats med 75 procent, oaktadt Epboral:Styrelfens anmälan om behofwet, ej kunnat erhållas Jen enda ny ordinarie lä: rate, under det att Gymnasial-lärowe rket i