Article Image
att gendst begifwa si3 in på fina logementer möttes såwäl han fom truopen af stenkastning från dem, hwarföre manskapet ofördröjs ligen erhöll ordres att skjuta. Efter en oms fring 5 minuters fortsatt eld woro fångarne uti fina logementer tndrifne hwarefter de in: stängdes. Karitenen Lagercrantz berättade att Då han efter wanligheren kl. omkring 3 skulle före. taga erercis med fit manskap hade ban ers hållit första underrätteljen om det ulbrutna myterie. Då wid detsammas ytterligare forts gång kapitenen ansett fis för swag att med fin disponibla styrka, omfring 70 man, inom fästningen företaga något werksamt motstånd, och då föröfrigt nödig ammunition selades bonom, hade han funnit fig nödsafad draga fig utom fästningen, hwaresl en kedja af por ster formerades för att hindra alla försök til rymning å fångarnes sida. Derefter hade kapitenen sändt bud til Bergsunds faktori för att håla nödigt biträde af de derstädes anställde arbetare, samt dessutom rapport til öfwerfommendanten i Stockholm, med begär ran om förstärkaing. Sedan under tiden fe lande ammunition blifwit anskaffad och förstärkning hunait anlända, iaryckte kapitenen på yttre borggården, hywarest han låt gifwa eld på fängarne. Förre kommendanten, kapiten Ekenstjerna, derefter hörd, berättade alt han, som förenämade dag warit till staden, wid återkom: sten til Långholmen ki. omkring ett qwart til 7, wid uaderrättelsen om myteriets utbrott bade, eburu civilt klädd, begifwit fig in bland fängarne, hwilka till ett förre antal skockat sig kring honom, samt högljudt beklagat fig öfwer kapiten Telanders sränghet i egenskap af fängelse-direktör. Ekenstjerna bade dåä fö restdlltdem de swåra följderna af deras nu wisade uppstudsighet, samt uppmanat bem att begifwa sig in i sina logementer. De hade äfwea börjat wisa honom lydnad och hade han med dem begifwit fig upp i loges menterna. Under det faviten Ekensljerna derstädes uppehällit sig, hade en kula blifwit skjuten ia igenom et fönster till det rum, hwari Ekensljerna, jemte en mängd fångar war, utan att dod deraf någon erhälit skada. (Forts-.) J Kalmarpossen läses följande insända ar: likel under rubril: War det detta fom skulle winnas genom bränwinspetitionerua? Dafwa wi bönfallit om er fag, fom erkänner iordbrukarens eller aägons rått att tilwerka bränwin? Nej, omwt hafwa just protesterat mot denna rätt säsom warande eadast fonfts giord och ej gaturlig: wi hafwa sagt att brån: winsdranningea ej fan uncerfåta att skada på många fått, och ho år den, fom fan bewisa, att en somhällsmedlem fan hafwa råts tighet att till egen fördel drifwa en handtering fom måfte wara skadlig? Wi känna med full moralisk wisshet att många tusen opinanters mening war att förs klara bränwinet rättslöst, fom bwar och en annan riksfieade, att öfwerlemna både lilla supen och hela handteringen i statsmagternas händer, förklarande sig nöjda med äfwen de strängaste steg, som kunde widlagas. Endast brånwinsintresset delar icke ännu denna tanke. Wi beklaga djupt att en wälmenande res gering ej fattat folkets mening eller ej wågar uttala den. Wi beklaga att man föredragit en lag, fom gynnar uppkomsten af tusentals fmåvannor med thy åtföljande krogrörelse i bwarje brännares bus. Wi beklaga denna 4 ff. premie för fmåpannorna, ty denna premie måste alltid blifwa en nationalförlust af dubbelt wärde: först nemligen förloras 4 ft. af skatten och för bet andra förloras 4 ff, på hwarje kanna derigenom att smäpannorna mäste anses fabricera bränwinet 4 ff. dyrare än den sammansatta apparaten. Finnes det mål någon annan handttring för hwilken få ljaastiftas?

7 januari 1854, sida 3

Thumbnail