et Ört O uU, Ulv I HJISSPVYST på PRISET tåner, De flestes bifall, och torde således mö: ta ett gynnande resultat i ekonomi utskottet bit den remitterades. — Motioner i mängd hafwa ock i ara ständ blifwit ingifna om inskränkniug af brån: winets tihwerknina, dels genom håg beffätt: ning, dels ock genom andra till ändamålet ledande åtgärder. I presteståndet talade Doktor Nordlander med wärma och kraft för den önskwärda förändringens befråmjan: de, hwilket tal han önskade måtte få, såsom principbetänkande, åtfölja den Kongl. propo: sitionen i ämnet, till bräawinsutskottet. — Jpresteständet wäcktes af Doctor Säve en motion om en suar reglering af Elenentar:Lärowerkfen. En mer än wanligt liflig diskussion föranleddes här af den ffils dring motionären lemnade af det närwaranbe halfwridna på flera ställea förwridna, ffol sostemet. Man skulle hafma förmodat, att ifynnerhet Biffoparne, såsom skolornas Efo. ter, borde hafwa med en mun inhämt i motinärens åsigt af den snara regleringens behöfligbet. Långt derifrån. Jcke mindre än fyra af dessa talade emot förslaget med skarpa ord, riktade mot motionären; och då orden ide funnos nog kraftiga, sökte Erfe: bistopen gifwa dem öfad wigt med klubban, derwid dock Doctor Säve erinrade att, då ban ställt fig grundlagen til noggrann efter rättelfe, han ej tänkte att afstå ifrån fin rätt, Med wärdighet och allwar gendref han sedan de gjorda inwändningarne och fann bifall och biträde af flere bland ståndets utmärktare Ledamöter, t. ex. en D:r Tdomander, Prof. Agardh, D:o Gumeltus och Doctor Sands berg, bland bwilka den förstnämnde yttrade: Im man skulle dröja med en ny ffolords ning, tills twisten mellan gamla och nya ffo. fan wore löst, finge man wänta til domedag vitsordande talaren derjemte det förtroende, fom den nya merhoden redan hunnit tilmin: na fig, der den warit rått begagnad. Efter slutad diskussion blef motionnen remitterad till Ekonomie utskottet, dit Erkebistopen låf: wade insända de anmärkniugar, som tiden ej nu medgaf honom att widare utweckla. — Bland de wigtigaste af K. M. till Stän. derne aflätae propositioner kunna hänföras följande: 1:o. Propositionen om Skatteförenklingen utgår hufwudsakligen från samma grunder fom den wid förra Riksdagen, ehuru per: sedlarne, fom skulle hibehållag, äro till an: talet minskade från 10 till 8. I öfrigt före: flåg för samtlige länen spanmål oc) pennin: gar; för alla lån utom Stora Kopparbergs, Christianstads, Blekinge och Jemtlands, smör; samt för alla länen utom de nyssnämnda och Westerbottens dagswerker; för 8 län, Upsala, Stockholms, Westmanlands, Örebro, Wermlands, Gefle, Westernorrlands oc Gottlands, hö. För Småländska länen fläsk, för We sternorrlands, strömmiag oc lar, för Westmanlands, Orebro och Gefle, tackjern. 2:o. Propositionen i jernwägsfrågan går ut på att medel till stamliniers anläggande må beredas genom Riksgäldskontorets uppe läning af obligationer löpande med måttlig ränta och amortissement eller återlögningaskoldighet i mån af tillgångarne, samt att Rikets Ständer måtte till K. Maj:s dispofiion stäba ett belopp af 20,000 rdr årligen för ersättande af kostaadsförslag oc detalj ritningar; att Rikets Ständer måtte bewilja en högre bestarming på bråawinstillwerkningen, af hwars netto öfwerskott 615,000 rdr må anwändas til stambanan Stocky.— Götheb.; art amortissement å stadsobligationer för jern: vägarne för åren 1856—57 godtaöres af brän: viasskatten; att på enskilda industrien och fö ctagsamheten må bero att utföra smärre ba, or, och K. M. få pröfwa huruwidt flats: inderstöd för sädana må ifrågakomma. — Rostnader för de banor som i propositionen omförmälas belöper till 47,333,333: 16. deraf ör banan Stockholm — Götheborg 13,666,666: 12 st, för banan Stockholm — Malmö