— Herre min Gud! få rysligt! Halshuggas och fitta på fästnina hela hifsiiden. oolmbera blef jå förskräckt, act han hmars fen kunde åta eler sofwa under den följande natten. Tidigt om morgonen måsie han upp för att låta perufinafaren bränno, locklägaa och pudra håret för att göra honom prefeatabel. Swen: ffa dråägten måne fram och wädtas, strykas och purfymeras; det aranna stälfälet på måre jan och Def vergomentsslida frjag och ruisas. Hela förmiddagen aawäLrdes 0 klädseln; ändtliqea mar direktörenå färdteo, vräktig fom en brudgum, pudrad, vyntad och parfy merad Ja. nan han afreste måste ban, på sitt folks be: qäran, låta fe sia i all fia derrligahet. Men gubberg knän woro owonligt swaaa den dagen, händerna darrade och hiertat klappade. Det mar ingen smäsak heller att få der twärt bli upps Fallad til eawåldskonuagen Gustaf den Flerde Adolf. Snart stod Holmberg med Hapesisdag och länga maaschetter uti ståanddradaats salen; ju länare haa stod der, ju förskräcktare blef haa. Klockan fog tolf, ect, tu, tre, och polmdera fick stå qwar. ÅÄndtligen efter fora tummars plågfam wäntan, hette det: Holmberg får aur diens! Skälfwande i ala leder, blef, förwirrad, ra nfördes Holmberg genom rummen, fom til