som kunnat slutet, hade Den olyckliå detta sätt ad: åter etc . o. S.) sdaqgen fira: r fandshöfns ål fom arop, hwars i Mon od lens socken, på sjön mel. då de skulle I fina hem. ng 41 år, hrsson, om: h 3:ne små J. n. T.) te Sonen af k drunknade narksträsket. ddagen hems mingen med r åtfölja en fra: Fabl et brast isen sedan under kallade geyn, hwarie i ben andre warifrån de n en qwart. sednare till rits. Ebue fått flag, m. återkalla önskad frams de föräldrar. igra timmar (Sf. IT.) Konungens irades, efter dshöfdingen Konungens ch hurrarov. is lokal vift hiffer lyste i ortal. olera inträfedan den 22 falningshafs iden gårdag jamma fjuf: 3 (u. Bl.) cember. innewarande kall, har dock emte Ahlnö ot med ig. de ffonerten ot från bufs rtyget håller ll inre ham. väntas ännu er Jndahlsiro 5 fartyg berättelse om Högqwist, ss uppgifwen is tillförlit ctwifla; nu tt enligt från gen rapport . Nov. wara ån förhäller ingar, hwad denna häktästa post får funna fem fe, från wår O —2 I — X ——--—c-—-—-—-— HH JJJ— r-ra———— ;p;— Ä9 —?w? AWs2 4ek—— — rc T—! — T n rv Qze rg oz vnreorovn—n—m —— .Å.:;::r:en2:mesee-r-r—( FL UJ na, dels hwilbetsodling och fabrikation af hwitbetssocker i stort. Aktierna, fom skola wara 800 a 1000 rdr bko stycket, lära redan wara i det närmaste fultecknade. Det gamla sockerbruksbolaget, som egde det nu af det nya öfwertagna fockerbruket i Landskrona, har ta: ait inemot hälften. Den Tyske bwitbetssockerfabrikanten F. Schatten har tagit 100 aftier. Sockerbruket i Landskrona skall hbaf: wa stått det nyo bolaget til 350, )00 rdr rqås hwarjemte egendomarae Såäbyholm och Bros torp lära wara inköpta för 400,000 rdr f m., utan inventarier, — Meninaena synes wara att aifwa en ökad drift åt det flora ras finaderi företaget i dandskrona jemte det man gör försök med hwitbetsodlina i stort här i Skåane. Bland deltagarne lära finnas ett par af provinsens storre possessionater. Bolaget berättas äfwen hafwa iaköpt en tomt ä härwarande westra hamnbryaga i närheten af den påbörjade skeppsdockan, för att anlägga en beaqwarn, fom kommer att drifwas med ånga. Här kommer att beredas benkol för sockrets reniag, jemte benmjöl för gödning. (Jnsandt.) J forntiden, eller före bränwinets inför rande och allmänna brukaade i Swerige war den Swenska ynglingen känd bland Europas folk för fin reslighet, mod och styrka och bland Sweriges aumoae funnos i den tiden gamla män i stor mängd— då deremot nu för tiden finnes orter inom Swerige, der arbetaren sällan hinner öfwer mannaåldern och om han också hinner denna ålder, befinnes han icke fällan safna den styrka och de egenskaper, fom tillhöra och fordom fummts hos män wid den kraftfullaste mannaäldern, Nu frambäres det bedröfliga wittaesbörd frän alla Proviaser inom Rikets gränsor, att menaiskor til for mängd anträffas, hwilka bära tydliga spår, att deras hälsa är förstörd hufwudsakligen genom bruket af starka drycfer. J sammaahang med degja för fofterlandswännens hjerta nedslående upalygnin: gar, har man från Läkare erhållit den famr manstämmande naderrättelsen att ide blott en mängd sjukdomar alsiras af dessa drycker utan äfwen att de sjukdomar, som af andra orsaker uppkommit, blifwa swåÄrare att bota och mera dödliga för suparen än för andra fom iakttagit ett nycktert och ordentligt lefnadssätt. Och det är långt ifrån icke nog med detta; — teckningen om det bedrölliga tillståndet, fom numera blifwit rådande i det Swenska samhället — mäste säsom en fjef: skrifwen följd häraf, fullända sig med ännu mörfare färger, DÅ den rysliga sanningen uttalas, att suparens egen kroppsliga fiwig: het öfwerflyttas på hans barn hwarpå ett stående och omoisagligt bewis gifwes af det faktum att ett stort antal bewiringsynglin: gar mäste årligen wid Mönstlringarne kusseras; — att fortiga andra följder fom uppenbara sig derigenom art fupareng wana och begår för starka drycker, fom hos honom införlifwat fig til den grad att der blifwit — få: fom man säger — den andra natureu — fortplantar fig på baraen; — hwilka derföre likasom twingas att träda i Fadrens fotspår, och hwilka derföre — kanaske ända intill tred: je och fjerde led — måste lida genom följ: derna af föräldrarnes otyckliga wana oh lastdara utswäfningar: Och utan detta onda hwilket likasom ett arf af naturen i sjelfwa aflelsen meddelas barnen; — hwod kraftig werkan hafwa icke de exempel, — hwarmed föräldrarae på suveriets bana föregått fina barn, både under deras ungdom och mognare Ålder, då de lockas — och kanske mången gång twingas att göra Fadren säll skap ifup: laset. Päståendet att menniskaas bälsa förstöres geuom bränwinsbruket äfwensom att menniffos slägtet i alla bänseenden genom inflytaadet af denna förderfliga dryck allt mer och mer förs swagas, är af erfarenheten få tillräckligea befräf: tadt, att ingen fan detsamma emotsäga eller under hwad sken och inkast fom helost deremot wås all Är — — , eji.. sea ÅA 2 massa orjaker och medel fan mycket förswagas — och slutlizen alldeles förstöres. Den menliga och förswagande inslytelse det ymniga Gafe fedrickandet Har på deras hälsa, som flitigt och i ymnigt mätt begaanar denna dryck, och den ekonomiska förlust, fom genom denna tm port-artifel tibsskyndas hela Riket, år genom erfarenheten för myuet kändt, för att nu äter behöfwa omnämnas oc upprepas. Mij bruket ellar omättligt brukande af den ute ländska narfotista örten, fom kallas Tobak, och som allmäat brukas icke allenast af fullwärta, mogna och åldriga yersoner, utan snart lika allmänt af barn och ynglingar, har äfwen sina förderfliga werkniagar och följder vå menniskans lälsa fölom t. er. dålig mat: smältaing, hypokondrasis m. fl. bräckligbeter. De föra jutoomssttringarne — uppfoms mande af Tobakens missbruk äro i sjelfwa werket desamma, fom uppstå äfwen af andra orsaker och olika anledningar. Bränwinsmissbruket alstrar olika menkningar på mens niskan — allt i förhällande tid dej styrka och mottaglighet för den giftiaa inflytelsen deraf. På samma sätt — säga Läkarne — är förs hållandet med Tobak. Omåttligt bruk mere far: Dbeflutfamher, swaghet i föresatser, slöhet i sinnena, retlighet. modlösdet, flappbet i musklerna och fördersliaa afsöndriagar. Under länåe fortsatta bruf, blir den flarfas ste och modigaste man swaa och rädd fom ett barn. De mäst uppenbara af de fjufdomsyttringar, fom missbraket alstra äro: magplågor hela den långa raden af dålig motsmåltning, sömnlöshet, förlorad matlust, sinnes slapphet; det alstrar på sinnet en fäns sla ar djup nedslageahet, gående — i nägra ytterligare fall — nära till finnesrubbdning. Det är säledes genom erfarenheten och Läkares sammanstämmande wittnesbörd ådagalagt, att allt Tobafsbrukande är skadligt. Och då det påsläs att tugaandet är det skadligaste af allt Tobaksbruk samt sälunda tarligare ån rökandet oh snusandet få frågas: hwilka skadliga werkningar måne då icke tuggandet och ätandet af Snus medföra? Hetta har dock utan minsta affeende derpå att sådant bruk år för menniskonaturen mot: bjudande — och följaktligen stadligt, i fednare tidea blifwit snart ett allmänt bruk bland almogens ungdom åtminstone är förhälla adet sädant i den ort der dessa roder nedskrif was. Hwad skulle Orr Läkare fia, om de med egna ögon fåge huru ynslingarae nu för tiden i ordets rätta bemärfelfe, äta snus? Man har haft stora anledningar fom framfallat ana. m irfningar och straffdomar öfwer brämvings missbruket; oh månne ide bewekelsegrunden blifva enahanda för ogillandet af missdruket med Tobak och Saus Denna utländska ört bekräftas af många läfare såsom en farfot och oli — ja — fåijom fropp3s oc fjälss försämring och förderf. Således måfte den wara lika skadlig wid omåttligt bruk, fom det fördömda bränwinet; oh förtjenar för den skul enahanda förkastelsedom. Att erfara en få djudo tystnad wid detta missbruk, fom på: tagligen bidrager till menniskosligtets förfämr ring och i bredd med andra retande medel sk)ndsammare tillintetgör den measkliga warel: sen och hennes lif, är oförklarligt och grunden dertill är sannolikt ingen annan än Her Lä. kares okunnighet om ett så olyckligt förhåls lande. Hwilkea förestälning mäste det ide wäcka, ett fe en ynglinn — en pojke om 12 a 15 år: jemte Tobakspipan som flitiat begagnas — nästan beständigt tangera Snusdosan, — hwarur wäldiga s. k. mullbäntar införas til munnen — som wid öponandet mera likaar en swart gösselgingg. ån någo annat; — och tänderna sedan. — ywilken lus stig förändring undergå ide de genom det i bruk komna sunsätande? De swartnaa och småningen förtäras — samt falla slutligen bott! Ynalingen, om han med denas sia kropvshushällning uppnår mannas-åldren blif: wer en förswagad, sjuklig man, fom wandrar lik en usel skugga öfver jorden, bärande med