Fog bar att uvppenbara er de wiatigaste hemligheter om repuplikens wälfärd; derjemte år jag förföljd för frihetens skull; jag är olycklig, det år nog, att jag år det, för att hafwa rättighet til edert beskydd. Marie Cordan. Klockan slog 7 på aftonen, når Charlotte underskref denna andra biljett. Som dagen ej ännu mar tildndalupen, hade hon tid att förnya sitt besök, hwilfet bon oc utan betäns kande gjorde. Hon befiålde en hyrwagn och lät för andra gången på dagen sig föras till medborgaren Morat. Som hon ej fann någon i portraftarfins gan, sleg hon en trappa rått upp, hwarest hon ringde. Tweone qwinnor kommo att öppna för henne; den ena war Morats bustru; af den ans dras coslyme flöt man, att der war pPortmats terskan. — Jag önskade tala med medborgaren Morat, — fade Charlotte til den första. ; — Omöjligt, medborgarinna, — swarade i trotsig ton medborgarinnaa Hevrard; — föl kets wån år sjuk, mycket lidande; han emottas ger ingens — Var ändå så god och tilåt mig fe hos nom. Medborgarinna fortfor Chorlotte med ens srägenhet jag behöfwer nödwändigt tala wid honom — Sanuerligen, fåra mor? — swarade Mor rats hustru med själful ätbörd ... — nå