sisl. Söndag blef från prediksiolen uppläsen, hade Församlingens Ledamöter, icke blott de wid Sockenstämmor rzöstberättigade, utan och hwar oc) en till mogen ålder kommen, blifs wit uppmanade att i dag, få Mararant som möjliat, iafinna sig i Sockenstugan, för att yttra sina tankar i det ämne, som nämnde Höga skrifwelse omförmäter. Och sedan Socknemännen nu woro ganska talrikt församlade urplästes ånyo omförmälde Skrifwelse, hwar efter. Församliagen gjordes urpmärksam på det förderf till själ och kropp, som bruket of starka drycker förorsakat och ä nu dagligen förorsakar, hwarjemte bemställdes, om Före samlingen icke önskade, att detta onda mätte ge. nom någon kraftig ätgärd i lagstiftningswäg forekommas. Härwid framträdde Klockaren och Skol-Läraren Carl Gustaf Malm och) inr lemnade för att i Protocollet intagas följars de uppsatts: Då äfven de, fom icke hafwa rösirätt wid allmänna Sockenstämmor, blifwit upps manade att wid detta sammanträde infinna sig och yttra sira tankar, torde det tillåtas mig att skriftligen anföra några ocd i före warande ämne; hwarigenom jag boppas tyds ligare funna framställa min mening, än om det slulle ske mundtligen. Huru mycket ondt bränmwinet åstadkommit och ännu dagligen åstadkommer är en känd och erkänd sak, om man oc rättwis ligen må: ste medgifwa, att en mänad nykterhetstal och nykterhetsskrifter under de sista Tjugqu åren werkat nägot godt. Det är dock icke någon lätt sak att komma ifrån ärhundradeus wanor. Många, jaa wile nästan tro de flesta, skulle önska att inga spirituösa drycker fuanes; men få länge de ide genom lag äro aflysta, har man swårt att träda ifrån förfädrens bruk. Om jag ide bedragit mig på allmäåns na tänkesättet inom dea ort. fom jag har tills fälle art närmare känna, få är det ena all mån önskan att ad bränwinstillwerknina måte te inställas; och det förundrar mig högeligen att denna enkla men säkra Åtgärd emot bråns winsfloden ide långt för detta blifwit wide tagen. Lagstiftaren förbjuder Apothekare aft försälja gift; nu är genom de ypppersta voe: tenskapsmän bewisadt, att äfwen bränwin är ett git, od) äadock föres denna förderfli ga wora i tusentals tunnor kring land och rike, ehuru ingen lärer funna neka, att flere personer tillsatt lifwet genom bränwin, än genom arseaik och opium. om oc dessa sist, nämnda waror woro lika tillaängliga i han: del fom brän vinHuru skall man förstä ect sadant förhällande? Mäånne MRifets Lagitifs tare ryggat tidbaka för några Matadorer, fom en wiss Tidning, oh det med råtta, be: drar med namnet af Drankbaroner och Drant: patroner, efter bafwa mid Riksdagarae deja mammons trålar warit få många, att de öf werröstat de bättre sinnade? Ware nu här göra gemensam sak. med hurusom heldst, få bå pas att dessa tider numer många tusende hos Son; petiioner om ändring It M gen, bland bwilka de fli önskningar att all bränwi försäljning måtte uppböra see gatusende förenar äfwen stämma och hemställer till medlemmarne af denna he om de ide wilja med mi Men wise, tiden ännu icke an afskaffa all bränwinstillwe tanke att wi, i detta fall, önskan wara, att bränwins nu förestående Riksdaa n lighet med hwad Professor Hagelstam i sina af tryck föreslagit. Jndahl den 16 Okt. 187 Carl Efter uppläsandet häraf samlingen att säga sin men uppsatts, hwarwid alla f med honom fullkomligen inf derjemte att de ansågo bw åtgärd i afseende på bränwi försäljning wara, om icke dock åtminstane föga werkf utrotande, få länge dessan gar icke woro helt och hållet att under ett sådant förbud alla destiherade starka dry sädant förbud, det enda sät ondas uppryckande med roten, warande kunna åwägabringa likhet med hwad Malm fö fessor Huss och Öfwerste I måtte läggas till grund för ningen wid nu föreståcnde något godt, om oc i ringar re deraf att förwänta. Undertecknad, Ordförande, gillar och instämmer, såwå Skol-Läraren Malms uppfc Församlingens Ledamöter i ö sig af sin inre känsla uppm ra fin synnerliga tilfredsstå wer sammantrådets talrikh de hedrande tänkesätt, som enhädigt ädagalagde. Gud och Men (Forts. fr, Din panna mörkna feg, du f Hwad kommer dig att få AAngngnnnnnnn