Camelian och Ångblomman. Skizz af.. a O, hur snöhwit har hon lögat Sig allt ren i ljusets elf. Te gNer. (Fortj. fr. föreg. N:r.. fom sköna wers, hwiken under den långa fömns lösa natten oupphörligt genljöd i henaes öron och hennes hjerta. Redan andra morgonen hade hon återwuanit fia fattning, och efter mogen öfwerläggaing fattade hon fite beslut. — Cw — — — — — — — — — — Just som klockan slog 3 på eftermiddagen, swäagde Edgats jagtwaga ina på gärden. Hoa stod mid föastret bakom jalusien och såg huru häftigt han kassade fig ur wagnen; nu Öppnas bes solsdörren, dennes hjerta flapyade wäldsamt bon uppresle fig, men siak åer red i lossan. Efter ett litet uppehål öppnades förs maksdörren, och flutligen dea, fom ledde till ka. binettet, der hon befann fis. Blek, med säakta ögonstaanade han, jun fom han lasteg, utan att funna framföra ett enda ord. Åsynen af hans swaghet fördudblade henaes slyrka, och med fia rörande undergifna blid gick bon em bor