— J Malmö Handels och Sjöfarts:-Tidning läses: mvarthån man nu för tiden will resa i Swerige slöter man utan twifwel på Patrull. Öfwerallt, mid grindar, portar och stöttor framsticka dystra oc hemska anfigten. Förs sökes ni af den mindre humana frågan: fom mer ni från smittad Ort? Jag beklagar er om få år förhällandet. Dessa omenskliga fos lerowafter ha ide en gång känsla för ffön: beteng tårar, de må porla fram ur twå wackra ögon utför en kind med de wackraste rodnad; dessa wakter arrestera den mest nävna och intagande salongsdam tilsammans med dena mest klumpiga ech briljerade köksa. Wi skulle råda hwar och en, som icke har allt för angeläget, att wackert hälla fig hem: ma, Det finnes ide en håla utanför Hwilk fen ide wandrar ett medboraargarde. Sjelfs wa Sölvesborg har få inspärrat den sötaste bland karlar, ea sockerbagare från Ystad, fom tänkte att lura stadens innewånare vå konfekten. J Halmstad har man ju gått så långt i sin ifwer, att man afwisat sjelfwa Paren (i förbigående sagdt en Laholmarne, fom warit i Götheborg). För intet pris i werlden fan man nu få njuta af Uddewalla. Knektar, försedda med bajonetter, förhindra er att ens lukta på densanma. Kommer en ångbåt med passaaerare, få lår det i Udde walla til och med wara mycken fråga om Ex leran är på styrbords efter babordssida. För wår del höaakta wi mest de städer fom bes slutit röka resande medmenniskor. Det ligger någonting poetiskt i ideen att tända röf werk för dem fom förtjena desamma. Dock wille wi gerna afräda alla wackra fruntimmer att blottställa fig för för söket; ty ryktet förmår ler att röken gör hwitt till swart, men ide twärtom. Man lärer kolerawakthus röka meaniskor alldeles fom man röker skinkor. Bewara er ollesamman, mina damer, från att se ut som sådane. Koleran är nu aha pigors och tanters, ala menniskors favoritämne. Den har slagit Lo uis Napoleon, Kejsar Niklas och deu Dttde maniska Porten ur brädet. På alla juntor berättas den ena kolerahistorien, rysligare och tillförlitligare än den andra. Til och med bränwinet, fom för fort tid sedan utgjorde dagens wiatigaste fråga, ådrager fig numera icke få mycken uppmärksamhet. 2—2