kastnina. ö i i . — Wid i går hållet sammanträde beslöts att höftmarknaden härstädes skulle tills wit dare uppskiutas, i anlednina af den genom koleran för närworgude hämmade trafiken. — Ynasartyget Örnsköld, fom den 4 den: nes härifrän afgick till Hernåf nd, fick der ej lägga i land, ej beer der landsätta de passagerare, fom aftoren förut bär friait ombord, för att till nämnde stad afgåz och då det med fina passagerare återwände till Sundswal,, fick det ide heter här lägaa i land, hwarföre det måtte, efter i pråmar IM tagen wed, fortsätta resan söderut troliaen, till Jurusuad, dit vassagerarne medfördes, alt mera aslägsrade från destinationsorten. Dr fafen till denne motgång war att fartyget bade intagit waror i Gefle och fålede3 Haft beröring med smittad ort. Defa Pasfages rare, ehuru utgångna från friff ort med deftinar tion till annan frisk ort, måne sälcdes nu dela ljuft och ledt med fartygets öfriga in: wäånare och med ändrad kurs, i en aflägsen farantän, söka än widare bekräftelse på fit redan hår vitsordade aoda helsotillständ. — Från Stockholm skrifwes, att ångfarto. get Norrland, fom transporterat fraktgods mellan Stocholm oc Furusund, nu måst ins löpa i docka å förftnämnde plats, för re: parations undergående. 2 — t, . Tiliråttawvisning. (Fort). fr. föreg. N:r.) Detta och dylikt i affeende på en hop fri: bets. eler sjelfwåldslystne gårdfarare eller stundom s. k. löpläsare, de neml. som så ofta fara. med drofwel och hwarken hafwa funs stoplig reda eder ärlig afsigt i ämnet. Dess. utom må Aftondlads-Redaktören och själsfränden wara ofwertygade om att man och få i Medespad met gira skilnad, äfwensom man både publikt och priwat ajort skiluad mellan sanne älsklige och efterföljanswärde läsare, samt deras raka motsats eller falske fariseiske och merkantile, fom schackra och ockra med Guds ord. Ett utmäckande drag hos de förra är, att om de ock slundom bewista en koawentikel, hwarifrän månge dock afhiål(it fig, emedar de der ide just fått lära når dot nytt, ofta ide heller något godt, få håls la de sig helst inom hus, för att der oslördt, oforceradt och enfaldeligen läsa betrafta och tillämpa eder använda Guds ord i lära och lefwerne. På många, om icke de fleste och de sedaares ledare — förledore oderäkuade, fan sanaerligen lämpas Tim. 1: 7 och Ebr. 5: 12 samt vå pluraliteten af deras tillhån: gave oc funder 2 Tim. 4: 3, 4, äfwensom Apostla Gern. 19: 32. J Medelpad såsom Hå wissa andra orter i stiftet har man oc gjort den betänkliga ob: servation, att en ide ringa mängd af cons veatikelbesökare, i följd af slipade cocventis fel-hållared föregifwande om omedelbar uvs penbarelse och inspiration eder inblåsaing, fasom ock uppblåsande, liksom trott att der i christelig kunskaps och förståndswäg wore nog att blott infinna fig i ofta nattliga fams lingar för att också få uppenbarelse och falvelse, åtminstone ytire anstrykaing, den de ide heller glömt att omtala och dermed bras vera, samt snart uppträda säsom sjelfegne ffaffare af Guds rike och salighet. Sålunda hafwa mer än månge ej aktat nödigt att wederbörligen läsa katechesen, hwaruti sjelf we de af Luther s. k. winkelpredifanter och dito predikantissor ofta funnits mer än lofligt okunnige od) oförståndige. Deremot har man fätt höra, att de ej behöfwa få mycket bry fig om katechesen då de följa Luther. Ja det höres stundom få, fom att Luther wore mår religiong. och Lläroftiftare. Inf. håller fig inom Medelpad. Här fan mål det swärmande läseriet hwarken kallas personligen stort eller abmänt utbredt. Men sarsoterne åro många och proselytmakeriet är äfwen smittsamt. Jmelertid finnes oc fåras na libertiner och frihetsidkare, fom, då pre. gen win mAUFfsFJ ad tffräfftawisa dem, låta