for, twå oxar, en häst och serton får, och bar ändå foder öfwer. Landebruket år en föga fär sak, om man blott beartper att någor: lunda säda för sig, och framföraht råtta mund efter matsäckea. Herremännens method att hälla granna och lärda tal öfwer äkerbdruket, frossa i wällefnad och mana til sparsaiuhet men ins gentina låta duga, fom är: hemmagjordt, fe der! hwad jag tror är orsaken, att de fora gods fen gå dem ur händerna. Ju mera mi deres motslkunna lefwa af den frukt vor sjelfwa med ädelt nit frambringa, hafwa belåtenhet med det goda wi funna åstadkomma, och ide fom mo: det nu år, efterapa utläadningen, ju ficlfftåns digare blir folktt. Med sorg och grämelse fer jag, att den bildade flassens owilja emot alt inbemskt, utbreder fig, fom en farlig sjukdom, bland of, allmogen. Till exempel wil jag framdrago, att det numera om söndagarna år ratt att fe en hemmawäfd klädaiag; det synes, fom skämdes man för eget arbete, abt dåtta är ar: betets död. Läga sedan denna wanart det förbannade brånmiuet, och tror jag mig ha på pekat roten till swenska folkets tilltagaade aOrs mod, utgången från höafärd och fylleri. Min öfwertygelse om bräawinets skadlighet har wäl warit orsaken att ordning och sedlighet warit bofasta inom mitt bid, att jag och de mina båbit of i tukt och åra samt Nåndigt warit i tillfälle att ha Sud för ögonen.