Sun dswall den 30 Juli. Pandshöfdinge-embetet i länet, har genom kungörelse, fom upplästes i stadens fyrta fiftlidne Söndag, försläadigat wederbörande, att enligt lag och författningar ombesörja riksdagsmanna-wal. — E Det år lindrigast sagt en osed, fom tages til princip red. för landsortstidningar emellan, att ur hwarandras blad här och der inrycka artiklar och notiser utanatt citera källan — uti N:o 50 af denna tidn., intogs en till of insänd artikelj samma artikel Har nyligen bufmit återgifwen i Helji Tidning för Oelfingland och det uns der egen flagga, d. w. s. utan citation. Swenska trydfrihetslagen synesicke göra större anspräk i detta fall, ån att det med nöje fan tat: tagas; det heter neml. i 1 S.9:o af nyssnämnde lag bland onaat: Uppfatfer hbemtade ur Dag! blad, anses ide såsom eftertryckta, då de i andra Dagblad införas, få wida tillika upp? gifwes ifrån hwilket Dagblad uppsatsen år bhemtad. — Rorrlands. Posten för den 25 Juli har följande att berätta: . Herr Landshöfding Lagerheim afreste före liden Fredogsafron till Stocholm med ånge fartyget Örasköld. Samma dag spridde fig helt owäntadt ryktet att herr landsböfdingen hade för afsigt med sin resa att begära sitt afsked från landshöfdinge-embetet, liffom det äfwen år bekant ott han nämnde dag bade i egenskap af landshöfding tagit afsked af landskansliets och landskontorets embeisoch tjeastemän. — De orsaker — ty de äro möj. ligen mer ån en — fom föranleda detta öf. werraskande steg, tillhöra ännu ide publiciteten; det År nu nog att nämna att landss höfdingeplarsen här snart är ledig efter en man, bwars goda afsigter och råtträdighet öro allmänt erkända och wärderade, men hwars förmåga att folla en landshöfdings i wära tider maktpäliggande fal, ej altid swarade emot den goda wiljan, ehuruwäl hr L. doc här efterlemnar ett och annat miane af detta flag. Felet till denna bristaande förmåga år att tibskrifwa yr vandshöfdingeas år och den Negering, som dem oaktadt satte honom hit. Det är nu lika mycket att önska, fom att hoppas, att länets egen fördel måtte af K. M:t afses wid den nya tilfättningen och en man med goda affigter och kraft att utföra dem, måtte beffårag detta län, der få vänds ligt mycket fan och bör uträttas af en landåhöfding, fom år mer än en lyrartikel. Man täfer följande insända artikel i Jemts lands Tidning rörande läseriet i atstilliga socknar i Jemtland: : Det flags läseri, fom i flere fofnar af länet börjat winna framgång, synnerligast berigenom, att bet undernödjes af en och an nan beskedlig ung, men i det christliga fame fundslifwet oerfaren prestnman, skall, om det ej bejdas, otwifwelaktigt medföra wissa oförs delaktiga följder. En rättskaffens Gudsfrufs tan eder et christeligt sträfwande i denna fyndiga werlden efter rättfärdighet och falighet i döden, har först med denna sin gräns och kan icke gerna medföra sädane yttre fins nemärfen, fom dessa låfare wisa. Öm nås got Yttre kännetecken skulle funna antydas på ett dolikt sträfwande efter ewinnerligt lif, torde det böra befå uti att älffa Gud öfwer all ting och fin nästa såsom fig sielf, hafwa aktning för Guds och borgerlig lad samt utöfwa arbetsamhet och idoghet i förening med ett måätteligt njutande af Gudsgafwor och följaktligen beflita sig om sparsamhet, ärligbet och rätträdighet ide mindre än andra dygder. De yttre tecken ifrägawarande till ytterlighet drifne läseri ästadkommer, äro dock bland ans dra följande: Brislande omtanka för bus och