Nicköra by, nom trenne timmar trenne går dar, hwaraf en större tillyörig bokhällaren Andersson. Ganska ringa lärer af lösöreboet kunnat räddas. Eldea tros uppkommit genom att en gnista från en angränsaade skorsten nedfallit på ett, i den starka stormen lätt antändligt taf. — Sistl. måandag dömdes wid Hhärmwaran: de Rådhusrätt en skeppare med en dess man att, för det de med wäld wille från t. f. stadsfiskalen taga en sjömau, som för fylleri och oljud skulle bäktas, hvardera böta 66 rdr 32 ff. bfo. — För öfrigt är här hwarjehanda oordningar begångna och beklagligen hafwa flere stölder både å sommarlägenheter inom stadens område och andra ställen föröfwats, i följd hwaraf oc några häktninaar ägt rum. Pos lisen är i full wertsamhet som det säges, outtröttlig. i i . W) Östersund den 16 Juli. Sistl. Thorsdag afkunnades utslaa i Fogelgren-Olssonska samt Toutinska tjufmälen, i enlighet hwarmed Tou: tin skulle i häkte qwarstadna till den 9:e in: stundande Augusi, till hwilken tid ett urtis ma ting är utsatt att här i staden hällas i och för widare upplysningars winuande i Toutinska målet; dena äldste och yagste af de bår qwarhålne Fogelgrenarne dlefwo i ans seende till bristande bewisaing åter öfwerlems nade till Konungens härwarande Befalls ningshafwandes förfogande och den 3:e med nyssnämnde namn blef, i anseende dertill att ban erkänt sig hafwa stulit 2:ne plånböcker, fälld till 28 dygns watten od) bröd samt ups penbar fyrkoskrift någon söndag i härwarande kyrka och derjemte ålagd att återställa egar. ne det stulna; Olsson kulle deremot qwars stadna i häkte tills åtrskilliga upplysningar angående en plänbofsstöld, ywilken O. skulle föröfwat i Orebro, kunde erhållas från wes derbörlig ort bwarefter målet åter skulle förekomma å urtima ting, fom här omedels bart derpå skulle hållas. — Wid anställd besigtnina å boskapen uti Sararwallen, Medstugan, Stalltjernstugan, Boggsjöede, Nordballen, Hägasiön, Lung och Wiken befunnos 50 fr. kreatur behäftade med bensjnka. Sjukdomen angriver djuxkroppens fasta delar och gör benmessan så skör, att benen wid djureas minsta häftiga rörelse springer af eler och knarrar uti ledgångarar likom benen derwid skulle fönderbrytag. 6 ft. af de i ofwannämnde byhar besigtigade sjuka kreaturen hade bäckenbenet fönderbrus tet, 4 lårbenen, 5 öfweroch usderarmbenen afbrutna, de öfriga sinka pligad:s af af flöfs bälta och en swår werk i lederna, få att de dere genom med möda kunde gå. Behandlingen bar fortgårt med ingifming af slemmiga, bås ffa, aromatiska medel blandade med tinfrös mjöl och sirap; yttre behandlingen med ins anidningar af fördelande sbiniementer, came phertbränwin, såpa och althrafalva äfwenfom fall dousch vå de sjuka delarne och omr fring klöfworne läggas fylande omslag, hrvdarjemte froppen oc) benen shera gånger om das gen gnidas med halmwiskor. i — Wäderleken fortfar att wara gynnsam för ärswärten och grödan är i allmänhet mycket lofgifvande. Gräswärten har repat sig sä, att man har horp om en nägorlunda skörd, ehuru hårdwallarna torde dertill nog knoppt bidraga. Å myrorna lärer gråsmwdre ten wara owanligt wacker; med deras affli ende är nu äfwen börjadt. — Kongl. General-Poststyrelsen har på der om gjord begåran bewiljat härwarande Postin. spektor sex weckors tienstledighgt beräknad från och med den 16 innewarande månad, samt förordnot Postskrifwaren E. Swanström att derunder Postinspectorstjenslen förrätta. (J T.) Sundswall den 20 Juli. En af härwarande Badgäster, Herr Bas näven Henherag hÖör soden förvade 4 wsA. Sistl. Söndag inwigde hr Proslen Salin den nya wattenkurinrättningen härstädes, med ett wackert och för ändamålet lämpadt tal, som hölls i inrättningens salong, der en stor folfsamling infunnit fig. Prosten Solen frun: ställde dels ur Bibeln dels med stöd af ans dra uppgifter och erfarenhersrön, bewis på wattnets nytta och goda egenskaper för den sjuke till hälsans återställande, då det rått ordnas och anwändes; hög idligheten slutades under Bön och Säng. Ten talrifa samlingen skondade derefter ott bese inrättningen med der befintliga rum och mekaniska anlängninaar, hwilka hos måne gen wäckte en wiss beundran. Cantorn. Oråel nisten och Folkskolläraren härstädes Herr Bills ström, fom år sjelfwa driffjedern till, oc) Bpagmästaren sör denna anläganing, har efter hwad wi ha skäl att doppas ej allenast för samtid utan jemwäl för framtiden, här nedlagt ett lika wackert som waraktigt minne. Särskildt torde för jena nämnas, att den: na inrättnina, som bestär af ett swåwäaings-. hus hwariill grundläggningen skedde sistl. höst, har under 3 månaders tid blifwit uppbygdt, och iuredd med mekanit och allt, en raskbet utan life, för hwilken åtqärd, nit oh oförtrutna bemödande, aktie egare få i en mig tadfams samhet til de tvenne personer fom haft til: fyn wid byggnaden neml. Herrar Bilström och Guldsmeden E. Nordin. ö — Wår lilla anmärkning mot Lands-fefre: teraren Herr J. Thomces i Jemtlands Tid: ning, för någon tid sedan intagra förslaa till beredande af en lättare Communikation emellan Jemtlond och Norge, har framkallat följande replif som wi anse här böra winna ett rum, den är af följande lydelse: rRedaftionen af Norrländska Korrespone denten har utt def tidning N:o 52 emot det af mig gjorde förslag om beredande af en lättare Communikation emellan Jemtland och Norrige anmärkt, fom skulle det för Jemtlands Läns innew. och allmänna trafiken mar rit wida fördelaftigare, om förslaget afsett ordnandet af en bättre Communikation med Sundswall. Då emedlertid mitt förslag huf wudsakligen afser att från Jemtland funna utföra bräder och plank til bamn wid Nords sjön och det för hwar oc) en bör synas ups penbart, att en sådan wara med mera förs del bör funna ulföras tll Norge än till Sundswal och dessutom förekommer att för slaget jemwäl afser att bereda Jemtlands in: wånare tillsälle att för ett bättre pris, än för närworande är fallet, få fina förnödens beter af fill, salt, fiff och äfwen spannemäl förde från Norge torde wid det förbållande att waror fom föras från Sundswall äro af beskaffenhet att tåla en högre trangportfoftnad säsom till större delen befiående of fyc: cerier och manufakturgods, jag ide widare behöfwa orda om företrädet af den linia jag walt utan det få anses fullt ädaaalagdt, att linien till Norge är och i framtiden änau mera blir of lågt siörre wigt än linien till Sundswal. ö ö Jag inser och ersänner det oaltadt, att en lättare communicarion med Sundswal skulle för Jemtland wara af stor wigt, och förslaget afser jemwäl att sedan linien åt Norrge upptagits, i mån af tillgångarne, jemwäl bringa i ordning en bättre communi: cation åt Sundswall hwilket jämwäl liter fig göra utan få särdeles stor kostnadj men jag anser det öfwer Jemtlands förmåga att på en gång sätta båda linirnae i ordning, Wille deremot Sundswalls innevånare och Medel padsbefolkning arbeta för communicationens underlättande inom sin ort, tror jag för wisso att Jemtlands innemw. icke skola spara uppe offringar i hwad linien angär genom detta vån. o . i (Jnfandt.) Äsele Lappmark den I Juli. werkigen warit rådande till den grad, attefe ter dess int äte, något spår efter vinter ide warit synligt. — Man bar från ten tiden, förändring i wäderleken intraffade, haft en så mild atmosfer att icke många somrar i marnaminne dermed funra jemföras, — före midsommaren war en stark med molnfri och klar himmel och torkan tycktes således wilja taga öfweryand med den menliga inwerkan att Vegetationen deraf började blifwa kidan: de. A torr och sardiändig jordman bhafs wa äkrarne börjat antaga gul färg, oc) grägs wärten likasom alldeles fommit i stannation. Men det wälgörande rean, fom ungefär en wecka före midsommaren började oc) dagligen med ymnighet uppfriskade jorden, har wi fat en wälgörande werkan til vegetationens förkofran. Åskan har nu en tid nästan dags ligen låtit höra sig och warit beledsagad med regnskurar bwilfet alt bidragit ott rena fufs oc göra den helsosom. — J anseende ders till att owanligt mycken snö här falit, och densamma likosom på en gång af den ine träffade starka warmen bortsmältes och förs modligen til watten, öfwerfyldes de till hafs wet ledande elfwar och wattendrag med en få bög flod, att ide många bland de nu Iefe wande minnes ett så högt wattenstånd få tidigt på wåren eller sommaren; men denna flod föll lika få hastigt fom den wärte, utan att efterföljas af d. s. k. fjällfloden hwilken cburu efter wanligheten förwäntad wid mids sommartiden, likwäl denna gång uteblef, af ben orsaf, att obetydligt frö då fanns qwar i ffeben. Störtningar bland boskapen förs spörjes från flere bål — med den öfmerensstämmande uppgiften att sådant förmodas bärlede fig deraf; att, ehurn god hötillgång funnits, densamma likwäl warit mycket torr och saftlös. Likasom förlidit år, äro åfrvens nu Löfmaskar synlige, och hwilka å somliga ställen, så radikalt husera med löfskogen, att stora widsträckta trakter, fom förut stätt fås som prunkande trädgärdar, nu stå afslöjade såäsom under Oktober månader. Äfwen förs spörjes från wissa håll inom denna ort, Fa gan deröfwer att mask finnas i åkrarne, bwilka deraf tillfogas skada. Ännu har Jnfs. ide hört omtalos att gräsmasken, eller d. s. f. gräsflyet (Noctia graminis) warit framme od) lyckligt är om man bär blefwe befriad från dessa skadliga insekter. Man har åns dock nog plågor i Lappmarfen af andra fly gande insckter oc fjäderfän, fom i andra provinser äro främmande och okända ting, såsom t. ex. Brömsen, Flugor och de giftigt stingande Myggorna af flere flag och — hwilfa förfölja menniskan både ute på mars och inne i husen, derifrån de förmedelst rös kande of antändt granris och björkswamp mäste utköras, om nägon frid om nätterna skall gifwas. Blandade Amnen. HKHafsormen är ånyo ute och går. Nu förtäljes från Finland att den 13 dennes fl 7 på aftos nen, då ingeniören A. O. N. Brenner, femte drängen G. A. Vönnberg och torparehustrun Eva Jansson kommo roende i en båt. från Kyrkslätt till Helsingforss, de i närheten af flippaa 7Röda fon metan Esbo, Löfö och Alskär warseblefwo twenne långsträckta näs got kuslriga föremål, hwilande på den fpes gebuana hafsotan, båda i samma linie och med 6 a 7 alnars mebanrum. Dessa före swunno, wisade sig åter och satte sig efter en stund i rörelse sålunda, att hwardera af dem höjde fig i bågform mid pass twå alnar öfs wattenysan och deryå med en stupande eller fullrande tunabandsrörelse ilade utåt hafwet mot Knapparskär och Kyt. Det wisade fig påtagligen, att båda bågarna, fom rörde fig samtidigr och likformigt, tillhörde samma djur, hwars hastighet mar få stor, att den, ens 2 21e. e442 deff MN MAR am PA.