war enkom stapad för en sädan man; stolt Öfs wet fia börd, sträna I slaa gruadsatser, trogen find pligt, uppfolde Hon alla sammaalefaadeas bud med en näslan smäaftig noaarannhet. as gen ting syates böra störa det säfra och enfotmiga lugnet i deras lif; deras regelmegiga själar woro ense, deras karakterer, hederliga, hin föga emottagliga för passioner, woro i tl: komlia harmon; oc) om dem emellan fans når goa skiljaktliahet i meniagar, mar denna få främmande för deras sammanlefaad, deras wanor och deras lycka, att dea blott ljenade, att hägon gång skänka ett mera lefwande intrasse åt deras samtal, utan art nägorsia synas fun na siöra det i nerliga i deras förhållaade. (Forts.)