dag, samt tydlig adreå med utsatt postkontor. Stockholn den 13 Maj 1853. J:n Bergman O:fon. E. Edlund. Grosshandlare. Professor. N. Lagerhjelut. P. H. Malmsten. Assessor Öfwerlakare. G. Nordstedt. P. E. Swedbom. Kgl. Boktryckare. Rektor. L. J. Wallmark. Garl ÖSstberg. öÖfwerdirektör. Brukspatron. — Man läser i Snällposten: Emellan Malmö och Stockholm kommer i år att börja direft kommunikation medelst ängfartygen Motala och Scandia, som från Juni månads början skifteswis afgå, med anlöpande af städerna på Blelingska kusten. Då denna linie icke Hinds warit befaren och behof deraf nogsamt lätit sig förnimma, så will man hoppas att söretaget skall krönas med öaskad framgång. — J Kalmarsqvosten läses följande: Sitjom ett bidrag toll hislorien om nyfterhetens framsteg — berättas från Gerd bamn i Carlshamns Allkbanda för den 12 dennes — förtjenar kanhända nämnas, att då Länets Landtbrukssäola vå Gungwala öpp: nades dem t sistl. April, de nio frilärlingar fom då ankommit, pi skedd uppmaning friwilligt och utan ringastantwekan affade sig bruket af starka drycker utaf hwad flag fom belst, under tiden för deras wistande wid fo: lan, och förklarade å13 sielfwe förtuflige väte tigheten att längre qwarblifwa der om tföf tet bröts. Afsägelsen befräftades genom firifis lig förbindelfe, fom sedermera afgifwits if wen af de sjiu ynglingar, hwilka derefter tibkommit. Denna tilldragelse fan moch för fis sjelf wara af ringa wigt, men ben ut gör dock ett af de flere likarta deför mar niskowännen glädjande bewis derpå, att om oc fäderneslandet lider sh åunu länae fal lida genom bränwinssupandets bedröfliga följ: der, så är dock icke hoppet om bättre tider förloradt, så länge detta land har söner, bwilka äga tillräcklig moralisk kraft att be: träda en annan bana, än den fädren före dem trampat. Och detta hopp ffulle ide bröja att blifva en werklighet, om bonden. mera allmänt wille fatta hwad aktade med: lemmar af detsamma funnit samt genom ord och handling wisat att dranken å: lika obehöflig för djuren fom bränwinet för men: niskan, då oc hwarje reformförslag, fom åsyftade att hämma denna olydiga sabrifation, skulle af bondeständet blifwa med mil: wilja och deltagande omfattadt. iwh——L—