Article Image
hundra tusen tunnor fåd, oc ett tusentals Swenskar det oaktadt hafwa swärt för att erhälla bröd. Om Swenskarne iuskränkte fin bränmwind: förtärina till jemförelsewis samma beiovp fom Danr rskarne, skalle wi årligen funna utföra minst 2 m sioner tunnor sad får mellan 20 och 30 li:a winst blifwa änna större. En sadan inskeänkninz borde wi så modet snarare är läanz oss, som wiimågan teom fiera af ri fet? provenser stär på så swaga fötter, att, såsom erfarenheten wisat, ett enda mignert: år fan förörsaka hängersnöd och elände. Beskattade wi wår brän winsbrännina till unaefärlig lither med angränsande folk, få skulle statskassan Årligen få en inkorast af flera millioner, och den som ej kunde undwara bränwia, kund ändå fi fin sup. Den blere we blott nå, st dyrare, men också derföre ej Föreståcnde sifferuppgifter äro antingen tagna eller härledda ur öfwerste Hagelstams i MAftonbladet? nylinen införda afhand ing. Rörande beloppet af bräawinstillwerkninge: inom Swerige hafwa åtskilliga andra tros wärdiga personer, och bland dem en af wåra berömdaste läkare, Professor Huss, kommit till ungefär samma fåsansfulla summa. Wi hafwa hittiäs endast nämnt den förs luft af säd, fom Swerige lider genom bräns winet, wi hafwa ej nämnt den massa wed, fom sörstöres i brännerierna, den mängd ar dagswersen af menniskor och kreatur, som åtgs qer tillwerkning och forsling af bräns win, o hwilka för landet kunde auwändas nyttigare: ef de flora summer, fom från nyt tiga företag ligga borta i brännerihus, avs parater och brinwin Detta alt fiunnans räknadt utgör ett sapifel, stort nog att drif. wa fabriker för urttiqr saker, med hwiika fabrikens tillwerkaingar äfwen Swensken sue kunna uppträda vå werldsmarknaden. Med wårt nuwarande förnämsta fabrikat, bran winet, kan iagen utrikes handel drifwas, ty utländningen är för klok, att emottaga hwad fom utgör wårt förderf. Och huru nedflå ende är det icke för hwarje fann fofterfandss wån att finna wårt Swerige, som likwäl eger få ofanttiga tillgängar, endast långsamt ut weckla sina krafter, under det andra nationerv med jättesteg gå framåt! OM denna ned slagenhet förwandlas till harm, när man fer att detta olockliga förhållande til en ganska stor del härflyter deraf, att mi vå ett få före wändt sätt anwända wårt rörelfefapitat, och endast till wär skada förspilla krafter, Mwils fa, rätt anwändna, snart nog skulle funna förs skaffa äfwen Swerige en plats bland Curos pas förnämsta industriidkande länder. Men säger: om wi beskatta bränwinet högt, få insmugglas ofantliga qoantiteter, och pens ningarne derför gå ur landet. Wi vara: buru kunna Norrige, Danmark, England, Holland och Belgien, i hwilfa länder brån: winsskatten är mycket Hög, ffydda sig mot bränwinssmuggel? Lyckas det för dem, med både land och sjögräns och med ett hela å. ret öppet haf mid fina fufter, få måne det wäl oc funna tydas för of! En eller an: nan million af bränwinsseatten, måtte gerna anwändas för strängare bewakning, och om, detta och oaktadt, några hundra tusen fan: nor lurendrejades, wore winsten för riket ändå ofantlig. Rifets förlas: anom bränwinet blifwer äns då större, om man betånker, att, enligt alla embetsberättelfer, oc enligt hwad wi alla weta, en gar: för def af den swenska nu obotliga fat: domen ah en stor def af alla brott hafwa fin orsa i bränwinet. J fate tigskatt utgår vu årligen enligt gjorda ber räkninaar omkring I mitioner rov bko, utan att räkna hwad den enkildta wälgörenheten skänker till de fattiac. wäården kostar åre

25 maj 1853, sida 4

Thumbnail