Söderhamn den 26 Maj. Den inre fjär: dea fom nu är öpven till Libjunafrun, är lifs wäl ånnu fråa sjösidan otillgänglig i anseende till drifis. — Til fonden för wanwårdade barn har berr Rådman I D. Häggberg skänkt 400 ror rgs. (Helsi.) — — — — Sundswall den 25 Maj. Arbetet med åkerbruket, som nu pågår här fom bäst, år aynnadt af ett det herrligaste mår der, wackra solskensdagar och frofifria nåtter. — Genom den förändring, fom Kongl. M:is Nådiga förordning af den 11 nål. April före anledt, hwarmedelst Sundswahs stad, m. fl. blifs wit förflyttade från fjerde till tredje klassens släder, har Magistratea härsädes, måst til de redan malde ledamöter i innewarande årg Tare: ring8-Committe, widtaga nytt wal, til förstärkning af det förra antalet, till fulltalighet; detta wal försiggick fill. Mändag. Denna ifråagawarande sladens upphöjelse, åstadkommer til en början, att ledamöterna i Tarerings-Committ6an, fom enligt nu gälande Bewilningsförordning, för sjorde klassens få der, påbjuder en personol af 13 — men för tredje klassens 19 ledamöter; wår nu pågående Taxerinas Committee har således fått en tills ökning af 6 ledamöter. Detta år det första och minst magtpåliggande, den nya föråndringen äs stadkommit, något wigtigare följer tått i spåren, neml. att siadens resp. inrewånare komma att få widkännas en betydlig tibökning i utflyl: derna til staten etc, få t. er. i stället för art Minimisbemilnings ofaiften bittiks warit för en Handlande 13 rdr 16 sk., blir den nu förhöjd til 15 rdr, för en Handtwerfare från 7: 24 til 12 rdr o. s. w. — Då wattenkuren, under de sednare å ren, wunnit allt större förtroende, med af: seende på dess helsobringande egenskap, tors be det för många wara en wälkommen uns derrättelse, att en mwattenfur-inrättning här städes nu är få nära fin fullbordan, att ben anses funna öppnas till begagnande i slutet af nästa månad. För dem, som önska draga nytta af denna helso:anstalt, den första inom Norrland, må oc nämnas, att de der finna tillräckligt och beawämt utrymme i ett på sundets norra strand uppbygdt hus med 2:ne wåningar, innehållande: 2 salonaer, 18 swettrum, 6 badrum, med 10 duschar, 4 bassiner, 2 kar för halfbad, flere fittbadåbals jor, få att 20 på famma gång funna taga fittbad. J öfra wäningen finnes en referz voir, rymmande öfwer 7000 kannor, dit wattnet genom lednina ur fällan uppfyringer, med omfring 20 kannor i minuten. Ge. nom en der anbragt Ångpanna är äfwen tillfälle beredt till warma bad, salta bad, och ängbad. Lokalen är wäl belägen och tem nar, genom dess grannskap med sundet, flere utwägor till utfarter båtledes, säwäl år fjerben, fom åt den wackra Selängersån; hwartill äfwen den hår nybogda ånaflupen jemte en förut befintlig wefbåt erbjuder ganska läg liga tillfällen. Det är således att förmoda, att denna inrättning, som har ett aftie-bolag att tacka för fin uppkomst, skall blifwa tal rikt besökt och, jemte uppfyllande af def buf: wudsakliga ändamål, de sjukas äterställande till helsa, äfwen bespara den drygare fofts nad, fom resor till afläggna helfomrättningar medföra för dem, som eljest äro nödfa: kade att, såsom det beter, gå öfwer ån efter wattnet. — ————— — Ur -Kalmar,Posten hemtas följande förträffliqa artikel: Till Befolkningen i Kalmar Län! Hwarhelst man wistas inom Sweriges grän: sor, öfwerallt möta oss menniskor, hwilka bära tydliga spår, att deras helsa är förstörd qgenom bruket af farfa drycker. Fråga wi lär karen härom, få säger han of, ide blott att flora antal bewäringåsynglingar, fom wid mönstringarne kasseras. Dock war den frocnske ynglingen före bränwinets införande känd bland Europas folk för fin resliahet och hyr: fa, och bland Sweriges allmoge funnos fors bom gawla mån i månad. Nu deremot finned det orter inom Sweriae, der arbetaren fällan binner öfwer mannaäldern, oc frågar man låkaren om orsaken dertill, så swarar han: bränwinet. Men lika förderfliga werkningar brånwinet bar rå kroppen, lika förderfliga har det äfwer på själen. Af den underrättelse om bränwinets inflytande, fom åtföljer den af TLLetenffops-Afademien utgifna almanachan för år 1853, finna wi, att bränwinet ästadkommer follerigalenskav, ursinnighet, tungfianighet, förtryckthet och fåniabet, hwilket alt år blott olika grader af den fjälsförflappe ning, som bränwinet förorsakar. Besinnar man derjemte, att ruset ide är annat är en öftvergående förtryckrhet eller sinnesför. wirring, och att dagligen flera tusen swensrar äro i detta tillständ, få måne man rysa för den tillintetgörelse af sundt förnuft, som bränwinet åstadkommer, och den massa af dåraktiga gerningar, som i ruset hafwa fin fälla. Huru mången bar ide under rufet omtalat, hwad som aldrig bordt omtalas, framkastat tanfar, fom wållot bat och fiendskap, uppgjort öfwerenskommelser, fontrakter och köp, fom ådragit honom fora för: luster och mången aång fullfomlig ruin. Med hwilket oförnuft umgas icke den rusige med bustru och barn, med tienare och wänner, ja med alla menniskor, och dock har menniskan af Gud fått förnuftet, för att med def ledning undwika att blifwa någon till förargelse. J huru många afscenden står ide den druckna menniskan lägre än djuren, och lif: wäl bar Gud gifwit henne förnuftet, för att funna stå högt öfwer dem! Men måhända förspiller menniskan på det: ta sätt kroppens helsa och förnuftets lednina, för att winna stor rifedom och makt, eller glans och åra? Nej! wisserligen ide: Wi weta twertom alla, att den wärfta fattigdomen bor just i suparens bus. Fråga blott dessa bleka, hungrande, fattiga barr, fom du möter på wåra gator, bvwarföre de tig ga; fråga dersa lidande, till kropp och själ förstörda, i trasor böljda qwinnor, hwarifrån deras elände härflyter, och du skall nästan öfwerallt få til swar, art fadrens eler mans nens fylleri år skulden till deras elände. Gå in i suparens boning, och du får straxt se, att oordnina, smuts och elände der är hems ma. Huru mången förmögen bonde har ide kommit till tiggarestafwen genom bränwin? Hiru mången arbetare alla yrken har ide blifwit utarmad genom detsamma? Huru mången aftad och ansedd man har ide genom fylleri förlorat allt onseende, och blifwit ett föremål för sina menniskors spott och förakt? Wi fånna alla alltför mycket i denna fat, om wi blott wilja tänka efter. På samma gång bränwinet gör den enskildte fattig, förför det ock hela wårt land, derigenom att ofantliga summor ärligen 0: nyttigt förstöras. Och alldeles onyttigt bortkastade äro alla penninaar, fom anwändas på bränwin; ty litet eller mycket deraf gags nar inaen såsom födoämne. Gagnade det någon skulle wäl Swensken nu wara starkare än förr, då intet bränwin fanns. Men det är en bewisad sanning, att wåra förfäder bättre än wi uthärdade wårt klimats hård het, förr än bränwin fanns, och att wårt fli mat likwäl då war hårdare än nu, är äf wen kändt. Allt fom uppsupes är säledes en onödig utgift, och att den ide blott är onödig utan skadlia, hafwa wi förut nämndt. Men huru stor är då denna onödiga ut: gift? Enligt en af Öfwersten och Riddaren Has gelstam i Aftonbladet vå offciella upnaifter — — n e——— w on———————--zQ 7 1Ug ----—a—-—-— — — — — — — — —k——— — ——————