man, fi långe detsamma mäste wata bero ende af deras indelning uti olika sijutslag, somt säledes af skjutslegans storlek oc) den mer eller mindre starka skjutsningen wid be gästgifwaregårdar, till hwilfa de äro anflagne. Sådant har doc ide kunnat undwifas, så länge skjutsningsbessyret skolat af iorde. garne sjelfwe bestridas; men om entreprenas ber allmänt införas, oh nämnde onus kommer att genom kontanta afgifter afbördas, möter intet hinder, att dessa lika fördelas å alla sskjutsningsskoldige hemman inom får net. På sådant sätt wunnes den råttwisa, som det, efter min tanke, är wigtigt att i möjligaste måtto ästadkomma i afseende på alla skattebördors utgörande, att enahanda onus icke må betunga den ena mer än den andra. Genom en sådan jemnare fördelning blifwa de och mindre tryckande oc utgöras utan det missnöje, fom ett motsatt förhållande wanligen framkallar. Y afseende på ett dylikt onug, som det förewarande, synes oc en så beskaffad åt: gärd få mycket mindre böra möta nåägen be tänkliabet, fom fraga ide är om Ändring uti af åtder bestämda skatter, fom till wigt der lopp äro wid hwarje hemman fästade, utan om rödig jemkning utt ett beswär, fom un: der den förflutna tiden betydligen förändrats, och äfwen om det skulle utgöras såsom hit: tisls, wore underkastadt wäsendtliga ommwere lingar, att efter skiftningarne i fommunifa: tionerne och rörelsens riktning. Det bör ej beller förbises, att Då, i följd af ertrerrana: der skjutsningsskyldigheten fullgöres genom kontant afgift, giltigt skäl icke förefinnes, att fidane hemman, hwilka, eburu ffjutåningde skyldiaheten underkastade, likwäl i anseende till sitt läge ide kunnat till utgörande af fås dan wid nägot gästgifweri indelas, skola wara från dylik afgift befriade. (Forts.) Blandade Ämnen. — Färgning. Konsten är i wåra dagar så besynnerlig alt man numera icke blott färgar döda ting, såsom ut, lin, silke, tråd m. m. utan sjeliwa den lefwande naturen har blifwit ect föremål för färglärans uppmärfsamhet EÅledes wet man med chemiska tilsarser i jorden fan få wissa blommor att ändra färg, t. ock. få Hortensier blåa genom att tilfårra jera eler blodlut, berlinerblått eder dylikt i jorden. Den na konst är praktiserad äfwen rå djuren, ÖS: nom ett fortsatt inre bruk af Nitras argenticum eller Lapis iafernalis färgas menniskan icke blott til Huden, utan äfwen till hår naglar, tänder m. m. fubkomligt swart. Och på samma fått gör man meaniskoraa röda dermed att de dagligen förtära Frapp, hwarigenom icke blott huden, utan alla sekretioner, mjölken, fas liven m. my till och med sjelfwa bensubstansca blir röde Om dylika experimenter fortsättas så lär man slutligen komma dit hän att maa gör menniskor af hwad färg som helst, röda, gula, blåa, gröaa och swarta i fra nymser. Och att detsamma gäller om de högre djuren få att man nog lår fig att förändra hästens fårg bur helst man behagar, att göra korpen hwit och swalan rosenröd o. s. w. Men nu har man äfmen försökt att preparera silfasmaskarnes föda få, att man förmår dem att ssinna färgade silke. Detta kan icke ske med med inblaadning af mineralista ämnen, emedan maskarne skulle dö deraf, utom endast med ve getabiliska och oskadliaa. Eu hr Reulin 1 London är för rärwarande sysselsatt med dylika exreriementer. Genom tillsats of indigo bland mulbärsbladen (fom äro dessa maskars föda) har han fått dem att spinaa det skönaste blåa sike och nyligen har dan i Bignonia Chica fått en wärt, fom, på samma fått blandad, förmår silkesmoskarne att frames kläcka de präktigaste kokonger. Han tror fig på detta fått slutliaen stola lyckas att fru bringa naturligt silke i alla möjliga kulörer. (M. T.) AAAAgggggggnngngngngnnnnn RER