så inser man lätt ott guldgräfningen ide är något att fika efter. Denna, som i början lönade sia och lemnade stora rifedomar, år nu mera osäker och problematisk, alldenstun d de flesta trakter äro uppgräfda och genom sökta. Lefnadsmedel och andra förnödenbhes ter hafwa derjemte genom en så hastig öf werbefolkning uppdrifwits till en sådan dor: het, att man äfwen med temligen goda skör. dar i grufworna ändå icke fär wer än jemt att lefwa för. Guldgräfwarna bo wanligen i tält eller brädbodar, stundom äfwen under öppna bimlen under träden, oftast flera i bolag tilsamman. OÖfta händer det att träd stär i wägen för guldgrafningen; detta undergräfwes och slutligen samlar man ssa i massa för att draga träder omkull. De frörsta tallar hafwa på detta sätt fårt wända rötterna i wädret, wanligen i fallet tedfa: gade af oändliga hurrarop; under dessa träd bar man också ide hellr gjort de sämsta auldaffärer och man fan salunda säga om Californiens furar, att de wära i guld. Engelska observationer öfwer wAårfters maraes inflytande på dem blifwande fom: inssren. Den namukunnige Engelske Författaren Kicdan, hwillen, efter att dels sjelf bafwa ans ställf obserdationer öfwer wädertckens och årstidernas förhallanden, dets samtnat och ords nat hwad andra i samma afscende anmärkt, medelst anstälde jemförelser af observationtne för 112 år, trott fis funna uprgöra wissa slutföljder, har uppaifwit resultaterna af besamma sälunda: fo Om ingen siorm uppkommer dagarna söre eller efter Ir: dagiemningen, blir den följande sommaren i allmänhet torr. Detta har inträffat 5 gån ger ibiand 6. — 2:o Om Sydwestlig eller West-sydwestlig storm uppkommer å den 19, 20, 21 eller 22 Mars, blir den följande fom: naren i allmänhet wå t. Detta har äfwen inträffat 5 gånger ibland 6. — 3:o Om storm ide inträffar förr än den 25, 26 eller 27 Mars, så blir den föllande sommaren torr. Detta har inträffat 4 gånger ibland 5. — 4:o Om storm uppkommer från någon östlig punkt, d. 19, 20 elter 21 Maj, så blir den följande sommaren wanligtwis torv. Det: ta bar äfwen inträffat 4 gånger bland 5. Wäl öfwerensstämmer ide Sweriaes klimat så egentligen med Englands, hwadan det äfwen fan wara möjligt att resultaterne af ofwan anförde meteorer icke hos oss äro så alldeles gifna; men i förra delen af Sweris ge, eller äminstone i de provinser deraf, hwilka influeras af hafwet, har dock Hunar tet få mycken likhet med der Enselska, att man i dessa orter trott fig hafwa stål att tillämpa dessa observationer, samt påstär sig till och med hafwa funnit, att de under flere af de seduare åren äfwen inträffat derfär des; af hwilken anledning man ansett fig i böra underlåta att meddela dem, till led. ing för Landthushållare. (J. BL) En hr Roalin i Frankrike bar börjat i större skala praktisera den redan någon tid kända konsten att få silkesmaskar att spinna kulört silke förmedelst att gifwa dem födoäm nen. Sålunda har han genom att blanda eu wiss del indigo i larfwernas vanliga föra mulbärsbladen, erhållit blått silke; genom en blandning af röd färg med mulbärsbladen har ban fått rödt silke frambragt, o. s. o. Han hoppas på detta sätt erhälla hwad slags färg på silke fom helstAAAAAAnnnnnknknn ee Tora: och Hamnrriser i Stockholm den 26 Mars. Åga 2: a 2 12 tjoget; Smör 9: 24 a 10 rdr pnodet; Renstak, lärs:ycke 14 a 16 sk, bogstyckt, 12 sk. marken, rertunarr 14 a 16 sk., Hare 1 a 1: 12 fyckcet; Tjäder mm APR Lo ÅC AA . a fav.