beller swärt ati förklara, hwarföre de flora sapitalisteraa i England för närwarande föredraga att låna ut sina venningar på fort tid; man känner fig ide säker, man will ide göra fig af med fina kapitaler för längre tid, oh Ecunomint bemärker också under den 29 Januari, att der finnes flera teckn till försigtiabet än till förtroende. Times (för den 28 Jan.) har i fin Citvrartifel en öfwersigt öfwer förhållandena, fom innehål fer mocken sanning; det heter deri, att England nu med hänseende til Australien befinz ner fig i samma ställning, fom Newyor: för halftredje år sedan med häafeende till Cali fornien. Den tiden hade affärerna vå Ca lifornien tagit en ofantlig fart oc) fordrade stora kapitaler, under det deremot remisserna ännu ide inträffat i behörig mängd. Först efter en orowäckande mellantid, hwarunder man fruftade en fris, fom guldet från Californien i större massor, och förtroendet och sakernas renelmessiga gång inträdde ånyo. På samma fått förlåller vet fig nu i Engsand; skeppens utrusinina, den dyra URVANs dringskosinaden för få många tusenden, för: sändningen af ofantiiga warumassor, de mil: lioner myntadt guld fom gått tif Radralien, allt detta år ännu långt från ersatt. ÅTimeg yttrar derföre mycket riktigt, alt i är komma förändringarne i penningemarlnaden att blifwa modet tairifare och bastigare än wanligt. Salernas tillständ i Europa År sådant att det fordrar modet penningar, och der will en betydlig tilförsel från Californien och Australien til för art fylla behof wet. Emellanåt komma culdsändningåarne att låta wänta på sig, och deraf fommer att bero den relativa bristen eller öfwerflödet på pens ningar. sinnu alltjemt wisar penn ngemarfnaden icke otwetydiga tecken, att man fruktar det den allmänna freden kommer att störas, men de på sedaasse tiden inträdda förhällanderna äro sådana, att de gripa djuvt in i danens historia, och wi hafwa derföre icke ansett det för öfwerflödigt att meddela nägra onmärfe ningar öfwer sakens närwarande siändpunkt: (S. P.) —-k———