lila mäktig att wäcka wördnad fom tilgifrocns bet i fina undersåtares bjertan. Sådan war den farlige unge mannen, fom enfomt skube firida mot ett utbildade, allmänt erkändt adelswälde. Med misstroende och be redande fig på en häftig opofition betraktade honom de stolta berrarne i Riksrådet. Ios gen fara! fade de sinsemellan efter några tece fors förlopp: den der wågar ingenting. Han år för wek och godsint och älskar prakt och förströclser. Han lofwar ju allt och underskrifwer allt. Elt år behöfde Gustaf för förberedelseraa til fin dram, ty rewolutionen af 1772 liknar aldeles både i anläggning och utförande ett fonfimåsfigt teaterlycke. På detta enda år blef han ea få populär Fonung, fom någor Mas rit det före och efter honom. Tre gåuger i medan gafs öppen audiens. En hwar kuade utan widare omfåndigheter nalkas band perfon och föredraga sitt ärende. Älskwärdhetens stör. fila koast, konsten att böra vå, förstod dan mäslerligt, och som en äkta konsitnär fördjupade ban sig i den andienssökandes versonlighet. Dea, fom en gång talat med honom, mar honom af lif och själ tilaifwen. Huru mycket wi också äro böjda att finna detta jägtande ef ter popularitet wederwärdigt, få gör det ej vå oss samma missgynnande intryck hos Gustaf lll. Och hwarför, emedan han förstod att med hjertat fulborda hwad han börjat af politik.