uppwariningen. Lagstiftande kårens president, hr Billault, framträdde och höll följande tal: Sivert, Wi frambära till Eders Maj:t det högtide liga uttrycket af nationalwiljan: midt ibland folt-entusiasmens mest formande hyllningar föga ifrig att påfätta er en krona som man från alla sidor erbjöd er, önskade ni att Frankrike skulle hemta fig; ni wille att det endaft med kallt blod, i fin fulla frihet, fats tade detta höga beslut, genom hwilket ett sjelfständigt folk enwäldigt bestämmer öfwer sitt öde. Eder önstan, Sire, är uppfybd: en frå hemlig för alla öppen omröstning har blifs wit på ett loyalt sätt under allas ögon blottad; sammanfattande åtta millioners wilja i en enda, ger den åt er makt den bredaste basis hwarpå någonsin i denna werlden en styrelse blifwit upprättad. Sedan den dag då fer millioner röster, för er uppfams lade af sielfwa den fivrelfe fom de kallade er att efterträda, åt er öfwerlemnade fäders neslandets öde, har Frankrike, wid hwarje ny omröstning med nya millioner röster uttrockt sitt ständigt wärande förtrocade till er. Utom som inom walförsamlingarne, wid dess fester som wid dess voteringar, öfwerallt hafs wa dess känslor gifwit fig luft. Frän den ena ändan af landet til den andra bar wår befolkning strömmat till er wäg för att, om ock endast på afständ, helsa sin tros och fis na förhoppningars man samt derigenom tillräckigt wisat werlden att ni ganska rife tigt war dess kejsare, den af folket inskade keisaren; att ni hade med eder denna nationalanda, fom på den af förfynen bestämda dagen helgar de uya dynastierna och sätter dem i deras ställe som icke längre lifwas af densamma. Sättande under stygd af ett omåtligt mins ne af åra hwad den eger dyrbarast, fin hes der och sitt anfeende utom landet, fin trygge het inom, och dessa 1789 års odödliga prins ciper, bädanefter orubbliga grundwalar för det af kejsaren, eder onkel, så mäktigt orgas niserade nya franska samhället, återupprättar wår nation med stolt kärlek denna ur dess sköte utgångna bonapartiska dynasti, hwilken icke blifwit af franska händer omstörtad Men medan den bewarar ett stolt minne af krigets storwerf, wäntar den of er isynnerbet fredens storwerk. Den har redan sett er wid werket och wäntar af er en befluts fam, inadb och fruktsam regering; för att deri bistå erjomger den er med alla fina fymvatis er, öfwerlemnar den fig helt och bället åt er: Sire, mott ag bå: mottag af Frankrikes ständer denärofulla frona fom det erbjuder eder aldrig bar någon kunglig panna burit en mera legitim och mera populär frona.r Detta tal afbröts ofta af applädissementer och följdes af ropen: lefwe Napoleon IIII lefwe kejsaren! Senatens förste vice:resident, br Med? nard, närmade fig nu kejsaren och ställde till honom följande tal: Se, Lagstiftande fören har förkunnat eder frans ffa solkets suveräna wilja! Genom att i Eders Maj:ts person och far milj återupprätta den kejserliga wärdigheten genom att åter öfwerlemna den krona, som det för ett balft sekel sedan satte på fearas rens wid Marengo hufwud, har Franirike tillräcklist bögt uttalat hwilka deg önflningar äro, och huruledes det, sammanbindande den närwarande med det förflutna, knyter tilljama mans fina förhoppningar med fina minnen. WMed ywilken styrka med hwilken glansjän den tron kommer att omgifwas på hwilken Eders Maj:t uprstiger skall den dock i den allmänna opinionen finna sina mägtigaste stöd. Kejsaredömet det är freden, yttrade Eders Maj:t wid ett minneswärdt tillfälle, Landets röst tilläager: Kejsaredömet det är de interua tänsfsC..OOAT.. Aa