och ställe, sålunda måste wara fredad från indytelsen af br landhöfdingens anbefallningar, Att hr lands öfvingeembetet blifwit, i följd af bans förfall u:af jäf eller cljesi, lagligen konstitueradt, skulle kunza på detsamma ega näkon matt och myndigbet, för ett påstäcnde fom wisar hwilka criktiga mal:begrev hr landshöfdingen byserz; och ännu er ådagalägger br landshöfdingen dessa oristiga begrepp, då Han västår at om han befallt utanordningen åt sig sjelf of ett löncqwertal, fom bort aftjenas, TÅ stulle han nog varat genomdrifwa befallningen. Lika litet son Or iandshöfdingen kan(7) i tjensten befallas af landohöfdingen. ÅKo. nungens befallningådafwande och fandsahife dingeembetet äro skiljda myndigheter, men med en och samma werkningskrets och makt. Att hr landshöfdingen stulle kunnat åt fig sjelf utassignera beloppet oc) befaga mig fon: trasignera utanordningen, fon ej rimligen falla mig in. Och slatet, samt det mipfa Me tet blir ändock det att hr landaböfdingen i förssione befalte mig, 05 följaktligen lanos-. höfdingeembetet, att utcnordna qwartalet ehuru han sedermera fann lämpligt att icke ilfe det befallningen blef fullajord. Att jag sedermera kontrasignerat hr lands höfdingens supplik, härledde sig deraf att jag, anscende fast ej laaligt dock billigt art hr landshöfdingen slapp aftjena begrafningsbjelp, trodde att ansöfningen korutrasignerad skulle ega mera framgåna. Föga anade jag Då, Att denna gård af wälwilja fule mot mig komma af hr landshöfdiagen att begagnas sasom ett wapen eller bemis på bristande sanningskärlek. Hwad widkommer vrotokollet af den I Mars 1850, få har jag endast pästätt att detta protofoll eller rättare resolutionen i anlednina deraf ej funde af mig underskrifwas enär jag ansåg det wara mia till oc) med otillständigt att fatta oc underskrifwa beslut i ett ämne, som redan war inför hr landshöfdingen, ens ligt bwad obestridt år, i min närwaro af hr landssefreteraren föredraget, oc) hwars uns underskrifwande af mig sålunda skulle warit, icke endast förrådande missaktning för hr lands, höfvingen utan äfwen olagligt. Ärendet war aldrig för landsböfdingeembetet föredraget, då min underskrift beaärdes; och om än — mot milt begrepp om rigtigheten af ett protofoll — br landssekreteraren ansåg fig bes rättigad att utfärda i ämnet protokollsutöräg innehällande resolutionen. få hade åtminsto ne detta bort innehålla att jag wägrat min underskrift och skälen dertill, att samma protofoll, i hwad fall som helst, ej exvedieras utan efter hemställan hos hr landshöfdingen, och likaledes i hwad fall som belst, icke utan ett föregående protofoll, innehållande föredrags ningen inför br landshöfdingen, hr landssefreterarens hemställan om ör landshöfdingen wille slivpa ärendet samt br landsHöfs dingens swar derpå. Blott i den händelse att med ett såvant protokoll ädagalagts att br landshöfdingen resolverat fig wilja nde flivpa ärendet ffulle jag ansett mig od eme betet ega rätt i ämnet besluta. ——— —— — — ———