t att upvrätta en ny sekt många hundrade i detta en komma att agöra skäl för erska baptister, så framt de en öfwergifwa den Lutberska arden, fom de ännu Hålla örena fig med någen af de terna, Så mycket är wisst ma och stickliga män ibland na tasa til sina prester och en åtexwända till Swerige, sionärer för att arbeta c. En skollärare i Swert en prest. P. E. F. har it fin önstan att komma oc om till Baptisimissienar för Swenfarne, ) min widsträckta resa i fjol ändets fed begära hielp till ganader; Herren wåisignade ) Vind, nu Fru Goldschmidt, 3 och månar andra gård Härmed hafva I Dwen or begynt byggas, ar hwil n tid warit begagnade, chuden 3:dje fan wäl snart bes tjensters hållande i undere jentligen är ämnad tuilffol och till berberge, att emot. emigranter, för hwilka wi aenhet om husrum, när de Om detta allt reik jaa frit til Swenska Missions jul om jag hoppas tall offent: ort. väf af ditt bref som af an r från Swcrigr, att man arbetar på religionsfrihet. nne som jag hemma mycket ingen gäng åstundade. Oct förnämsta skälen, hwarföre jag önskade prafriskt erfara detta fostem, som mängen warmt befordrar och eftore r derföre i sonnerhet warit tt göra iaåttagelser i detta ag tror att jag tnu är når att meddela resultatet deraf, t 3 år wistats midt ibland med ständigt ögonmärke der jena milt fädernesland mes pålitligt bärom. Wi bafe , fom besökt Förenta Stamånge af dem hafwa qwarge, för att weta något fär. Umdage af bem woro stick religions och kyrkofrågor? iska predikare nog här, fom landet; men hwem af dem kyrkobistoria, dogmhistoria, är nödw indigt för att Nås t funna berömma ett få stort 2 Wi hafwa Amerikanare m, men hwem af dem war än den ena fidan af frå r måste lefwa utt båda fyr och det statskyrkliga, en nå ig tid; man måste wara en dera hjulwerket, om än till lig, för att weta, huru det dra går, nöter händer och snar utan sjelfberöm säga, det, och will derföre, sasom ge emot mina landsmän och christendomssyskon kräfwer, a fett, och hört och erfarit. sagdt detta: att religions bon har wigtiga fördelar, oroikligen medför sådane ovet fan wara mycken fråga on är önskwärd uti ett land, —U——— sa— — — — -— A— — — —— — — — —— — —— — —— —— —— — liua lysa, når der ide är i församlingen en öfwergående hop af oandeliga menniskor, fom binda, bämma och döda. Men man mäste bärwid befinna wilkoret, neml, om de äro nypriktige i christendomen. Aro de ide det, få grunda och underyålla de en församling, fom är ingen smula bättre än fratsfyrfan, om oc nyfterhetsföreningarne, det friffa Po litiska sinnet bog en ung nation och låttheten för hwem fom helss infödd att gifta fig och föda en familj, gör det utwärtes lefwernet i wissa fall bättre. 2) Den andra Fördelen är den, att täflan mellan de olisa sekterna håller dem i werf: samhet, för att icke undertrampas af bwarancra. Denna täflan märkes icke lätt af aybörjarca och den yotlige betraktaren, t) det beter gerna utt offentliga tal och skrifter: avvåra Methodistbröder, Baptistbröder, Presbyteriansta bröder o. s. w. när man talar om en ennan benämninas erkännare, och man fan således lätt falla piden tanken, att bär är idel barmoni och brodersfärtef. En följd af denna täftan är oc, att de olika partiers na eller körkoafdelningarne med uppmärf samt öga skada oc aranska bwarandras förbhållente. sardeles presternas. Om en yrest begar något orätt och hans eaet samfund, synod eder presbyterium eller hwad det må beta, worn denägnatatt öfwerstyla med hos nom, få hafwa de sigart för att göra det, ty de hafga omirinj fig en få stor sky af witnen fom ide gerna försumma att utbasuna det. Eduru detta är i fina utvärtes werkningar godt nog, emedan en prest fåledes ide bär fan få lefwa ogudaktigt, utan att hans samfund blir twunget att afsatta bonom, få är det deck twifwelakeigt, om det alltid flyter från få rena bewekelsegrunder. (Forts.) — — — Pecorale. Bref från em Frälje-Jnspektor till fin PRatronessa. mögitrade Fru Grefwiana! Hans far tiga Höga Rides NRiddarinna! Nag stulle ödmjukast förfråga, huru det skall blifva, de barfpinnarne och hästskorna, fom Mäster Kollbera smidt, om de skola före täras bår, eller på Fedi Commesset Ugalabo för Nåädi Herrskupets räkning. — Jag är i stort bekymmer öfwer den säden som ligger på winden oc) är alldeles uppäten af Råt:orna. Kanske det wore bast att taga af når got för herrskapetscgen mun, och sedan slicka resten till Bagaren i stader, fom för tog oc berömde få modet Hennes Nåds afkastning. Hår innelyft följer en släde med 10 ft. gris far, fom fal. Hans Nad befallte torparne göra på fina dagswerken. — I dag begärde Brännmästaren Drankenbera, fom t natt i Herranom afsomnade, att utfå ett af de på States utlofwade förklädena, 5y varaf hans permissonger äro i stort behof. — Satt: strifningen når nu starkt på, och skulle jag derföre förfråga, om Jnhyseshjonet Jöns får komma på Hennes Råd äfwen i år. — Gamla Annika har i flera dagar warit så beswärad af Tuagspänn, att hon hwarken fan beslälla wått cåer tort. Hwarpå Allt sammans jag utbeder mig ett underdånigt H — — — —t den 19 April 1829. Dirckteur med penning. Stockholms Börspriser den 1 Oct. Marknaden war under dagarne temligen animerad isynnerhet i afseende å artiklarne 132. forn. och bränwin.