funnos förwandlade til sexsiyfrar; metamore fosen lyckades i afton öfwer hofwan. Snart komma wofflorna, och theect smakade icke mine dre wäl ån pipan. Jag tror för Gud Betty lila, att wi låta ett var dufwor spriaga Öf wer klingan till oftonen eter hur? Som du will, min gubbe; gå du Anna lila, och nål om det der! — Od få fan du skaffa of fram en liten butelj, Ludwig, fade Pros sten, det skal glädja mig, att wid ett glas win tala med dig om din framtid, Ludwig. Begae de tu unga skyndade ut, i det de kastade på hwarandra en glad blid. — Tror du inte, Hans lile, att der till slut blir ect par af wåra wackra fosterbarn. Åo! J gin nor wiljen nu altid stifta particr — men — sanningen att säga, önskade jag ingenting högre ån att en gång få den glädjen, att wiga dem tillsamman. Rär Ludwig får flus ta sin prestkurs om ett par eller tre år, wore det rått godt att anbben fick lemna åt donom hela bestyret. Och käaner jag Hos nom rått, tillade Pronen lecade, dlir han nog ingen — — Fagen nattmössa — menar du, Hans lille; det tror jaa iate heller! liksom Anna ide blir någon Betty Jockums dotter Fockumsdsfon — Rej! men hon blir lik Prostinnan Betty Docs kumsson, afbröt Prosten, i det han fras made Prostinnaus hufwud med den nyss upp: