fom du en ofånd främling till hans boning, Hur dästfritt öppnades för dig hans dörr, vifsom hans hjerta! Huru gnistrade Det lätta skämtet ej! Hur lärorikt Flöt ej hans tall Hur wäl han kände allt Förutom eget wärde! — Såg du icke Dig om med längtan till den gamles hem? Och giuter du ej nu en tår af saknad J minnets eterneller på hans graf! (U. C.) ,A EDEF khaldtaää